Nästan sleepover

Halv tolv igår kväll ringde telefonen, det var barnvakten hos tjejen där Dottern var på sleepover: Dottern kunde inte sova och ville hem till mamma och pappa. Jag haltade upp ur sängen och körde sömndrucken på tomma kolsvarta gator och plockade upp Dottern i pyjamas.

På sleepovern var det 10 flickor och enligt Dottern var det jätteskoj. Tills hon insåg att hon inte kunde sova utan mamma och pappa.

Nästa gång kanske det funkar. Helst vill vi att hon väntar med att ens försöka minst ett år.

Uppdatering sjukdom: lämnade en massa blod imorse men har inte fått några provsvar. Kände mig usel när jag vaknade men det har blivit bättre och bättre hela dagen. Vilket bara bevisar att det inte är bra att vila när man är sjuk, man ska vara uppe och gå och göra saker.

Doktorn en söndag

Det började i fredags kväll. Mina knän, fotleder och handleder och fingrarna gjorde ont när jag rörde mig. Riktigt ont. Fula och svullna var lederna också. Sov dåligt eftersom det gjorde ont när jag rörde mig i sömnen. Igår lördag var det rena tortyren att röra sig, jag haltade omkring mellan barnens fotboll och aikido och kalas som en hundraåring.

Mina fingrar ser ut som prinskorvar och fotknölarna är stora som golfbollar.

När Maken äntligen kom hem framåt kvällen - han har varit på Europaturné hela veckan: Holland, Tyskland och Spanien - föll jag ihop i sängen. Hualigen.

Idag var jag hos doktorn och han konstaterade att det i varje fall inte var Lyme disease, vilken fästingsjukdom det nu är på svenska. Men något är det som inte är bra. Imorgon måndag ska jag dit igen för att ta blodprov - bloodwork som det kallas på engelska, kul namn - under tiden har jag fått nån antiinflammatorisk medicin att ta två gånger om dagen.

Kanske inbillar jag mig, men nu 4 timmar efter att jag tagit första dosen medicin mår jag bättre, har mindre ont när jag rör mig.

Hoppas det är på rätt väg.

Newman

Idag har vi nåtts av nyheten att Paul Newman har gått bort. Vi bor i samma stad men jag har aldrig sett honom, Maken har dock hälsat på honom på en golftävling för välgörande ändamål, The Hole in the Wall Camp.

Tror att vi öppnar en flaska vin från Newmans own ikväll. Till en legends ära.

The singer

Åkte till barnens skola för att hämta upp Sonens cello så han kan öva under helgen, det är bökigt att ta med en på skolbussen. I skolans musiksal träffar jag hans musiklärare, Mrs P, som säger:

- Oh Mrs H, do you think you can persuade your son to join the school choir? He´s got a great voice!

Jag är inte säker på att hon vet vem sonen är, jag har knappt aldrig hört honom sjunga själv. Visserligen är han otrolig på att lära sig sångtexter, men det verkar han göra mest för att kunna berätta för sin syster hur hon borde sjunga.

- Yes yes, he´s really really good! He´s got an amazing voice.

Ojdå. Stolt mamma idag.

Regnar småspik

Hel långa natten har det regnat och nu regnar och blåser det småspik, typ.

En dag som den här tar jag faktiskt bilen med barnen till skolbussen.

Kanelbullar, no thanks.

En del amerikanska barn ser inte storheten i svenska hembakade kanelbullar. Jag blir lika paff varje gång, men det händer inte ofta.

Idag har Sonen en kompis här hemma som inte är min favorit av hans vänner. Om vi säger så. Den här killen deklarerade just när jag ställde fram mellanmål på bordet åt barnen:

- Mrs H, I don´t like cinnamon buns, or apples or juice, I´m not hungry.

Vilket är helt ok med mig, men det här är också grabben som sedan brukar komma en halvtimme senare och säga att han är hungrig och vill ha något att äta. Så jag förklarade för honom att detta var vad som fanns på menyn idag, inget annat och inget senare.

Dottern har också en kompis här, det är första gången hon är här på playdate. Världens sötaste smalaste tjej. Hon smällde just i sig sin TREDJE kanelbulle.

Skor skor skor

Tydligen är det höst från och med igår, varför har jag ingen aning om. Men Dottern går fortfarande omkring i sina flip-flops, well jag med men jag är ju vuxen och får därmed skylla mig själv, och det kändes akut att göra något åt det. Dotterns skor, menar jag.

Alltså beställde jag fem par skor från Zappos till Dottern och hoppade att något par skulle passa.

Men inte. Inga alls! Idag skickade jag tillbaka lådan, som tur är är det gratis retur.

Skorna jag beställe till Sonen däremot, ett enda par, de passade som handsken och de använde han på direkten idag.

Typiskt. (så vi tog en tur på Main Street idag och köpte nya Converse-skor till Dottern, hennes tredje par. Sonen fick också ett par, svarta)

Drive-in

Sonen älskar ost, han kan äta mycket ost och den ska helst vara lite stark, god prästost eller spansk Manchego gillar han. Idag när han ätit kvällsmat och jag undrade om han ville ha ett knäckebröd med ost också, svarade han:

- Fem ostskivor to go! Och så tog han fram en tallrik att lägga dem på.

- Förresten, make that as many as possible and I´ll have it for drive-in.

Då måste jag påpeka att vi typ har köpt något på drive-in två eller tre gånger.

Träna eller inte

Det känns inte alls bra i benen ikväll, vilket oroar mig, jag har ju kommit igång så bra med träningen. Helst springer jag, men om det känns såhär imorron får jag gå eller göra poweryoga. Om jag alls kan.

To be continued.

Resultat!

Foto: eastcoastmom

Av 400 startande i Triathlon Sprint - ganska korta distanser, men jag skulle inte klara det! jag har inte tävlingsinstinkten - placerade sig Maken på 56:e plats (eller om det var 57, han var inte helt säker). En helt otrolig placering när man tänker på hur mycket han verkligen tränat, 1-3 gånger per vecka, ibland inte alls.

Sista sträckan som var löpning 5 km sprang han på 21 minuter. Inte illa för ett första triathlon, även om det inte är Olympisk distans. Triathlon är alltså simning, cykel och löpning.

Idag är han absolut min hjälte!

Mini-triathlon

Håll tummarna för Maken som ska göra ett mini-triathlon imorgon söndag, tidigt på morgonen. Det kom lite väl hastigt på, en vän har övertalat honom att tävla. Maken har köpt en speciell våtdräkt för simning, han såg ut som spindelmannen när han provade den idag.

Själv planerar jag att med ganska gott samvete sova och krama barnen. Har sprungit fem gånger den här veckan, känns bra.

Spindel i megaformat

Foto: eastcoastmom

Dottern är sanslöst rädd för spindlar. Flugor också för den delen. Och de flesta andra kryp, när jag tänker efter. Men spindlar är värst.

Nu har vi upptäckt en STOR spindel som bor bredvid garaget, precis utanför fönstret till tv-rummet. Såklart var det Dottern som såg den först, genom fönstret, och skrek av skräck! Trots att den var på behörigt avstånd och med fönster emellan. (fast med detta dåligt tätade hus och springor vid fönstren vet man aldrig, sånt man inte säger till Dottern dock...)

Igår såg hon en likadan spindel på utsidan av studsmattan, på skyddsnätet.

Ni kan föreställa er ill-vrålet!

Nu är i varje fall den spindeln ett minne blott, jag är tuff ibland. Men den vid garaget lever och har det bra. Än så länge.

Hur man spenderar pengar

Idag har jag lärt mig hur man spenderar pengar utan att maken märker något. Det var en av grannarna som berättade, jag gav en henne en komplimang för hennes snygga kappa och hon berättade att den var från Lilly Pulitzer. Allt är dyrt där, riktigt dyrt.

- Men en väninna berättade för mig att hon alltid shoppar med kontanter där, då märker inte hennes man något på krediträkningen, anförtrodde grannen mig. Det ska jag nog göra med nästa gång.

Aha.

Sandigt

Bilder: eastcoastmom

Bilder från Fire Island, det ligger på utsidan av Long Island. Stora vågor, inga problem att surfa där. På den under bilden väntar vi på båten tillbaka till Long Island.

Ska hon låta så?

I bilen påväg hem från föräldramöte i skolan, genomgång inför orkester och instrument som 4th Grade ska spela, radion är på och vi hör Amy Winehouse sjunga Rehab.

- Mommy, excuse me, but she sounds like a man, säger Dottern. Or she is very very old.

Alla har rätt till sin åsikt. Kanske har vi en blivande musikkritiker här hemma.

Prickig fortsättning

Nästan lika prickig idag, så jag tog Sonen till doktorn direkt. Fick tid kl 9.00. Diagnosen blev ungefär som vi trott: någon sorts insektsbett i massor i kombination med en allergisk reaktion. Fick rådet att köpa allergimedicin Zyrtec.

Sonen till skolan strax innan 10. Jag ut på långpromenad. När jag kom hem hade skolsköterskan ringt två gånger hem och två gånger på min mobil! Inom loppet av 20 minuter, just innan jag kom hem från min power-walk: Gabriel is really uncomfortable, needs to come home.

Hämtar Sonen som verkar ganska ok i mina ögon. Och självklart kliar det knappt när han kommer hem och får spela Nintendo. Trodde väl det.

Anyway. Prickarna på överkroppen har bleknat, hoppas han är bättre imorgon.

Totalt prickig grabb

Imorse när Sonen vaknade var han alldeles prickig. Om det är myggbett eller andra utslag - värmeutslag? - förstår vi inte, men imorgon måndag blir det doktorn.

Och ja, han är vaccinerad mot i princip allt, även vattkoppor (som barn blir här i USA).

Annars var Fire Island fint, kändes exotiskt.

Fire Island

Vi tar färjan från Bridgeport till Long Island imorgon lördag, vi är bjudna till Fire Island som ligger på utsidan av Long Island. En fd kollega - när vi bodde i Brasilien - till maken har hus där, kollegan är brasse/japan/amerikan, intressant.

Stannar till söndag. Hoppas på bra väder, men väderprognosen visar konstigt väder. Så vi får se.

Flyttad tennis

De är inte speciellt vädertåliga amerikanerna. Eller inte speciellt tåliga punkt. Så fotbollsmatcher och tennislektioner och annat blir inställda så fort det regnar det minsta. Om man här en åskknall långt i fjärran stängs poolen.

Detta kan irritera en hyfsat tålig svensk. Men vi har lärt oss med tiden och nu i höst har vi därför placerat barnen i tennisskola som har möjlighet att flytta inomhus vid regn. Annars blir det ju bara inställt och man måste ändå betala glatt.

Igår kväll ringde tenniscoachen och sa att de kommer vara inomhus idag, fredag, eftersom det skulle regna. Och tänk att nu har det börjat regna, så hon hade ju rätt, och det blir tennis för barnen i alla fall.

Bra!

11 september

Alla vet vad dagens datum betyder.

Kanelbullar efter skolan

Foto: eastcoastmom

Fick akut dåligt samvete på morgonen när jag kom på att det var evigheter sen jag bakade kanelbullar. Jag kan se framför mig hur barnen måste gå hos psykolog som vuxna och älta detta att mamma inte bakade tillräckligt ofta. Som ett trauma de måste komma över.

Nej nej, det måste bli ändring.

Så nu bakar jag kanelbullar.

Får jag sova nu?

Jag sover som en kratta igen, det går i perioder. Idag har jag gått som en zombie hela eftermiddan.

Tog en tur till Apple-butiken i Stamford för att köpa nåt slags skydd till min fina iPhone, som jag inte riktigt börjat använda ännu. Nu är iPhonen iklädd ett orange skydd och är riktigt cool. Problemet är ju att Sonen är så intresserad av mobilen att jag är orolig att den blir repad och ful snabbt. Därför skyddet.

Jag har lagt in en speciell ringsignal för Makens nummer, när han ringer låter det som en motorcykel som rivstartar!

Nu har vi duschat katten

Trodde inte mina ögon ikväll när katten Doris äntligen kom hem vid nio-tiden: hennes vita mage, fina svans, tassar och ben var alldeles svarta av gyttja. Jag har aldrig sett en så smutsig katt! Maken trodde att hon jagat grodor här vid vår damm och då plumsat i.

Gemensamt kunde vi i varje fall duscha av Doris och hon klagade faktiskt inte alls. Klart Maken fick hålla fast henne, men hon jamade inte det minsta eller verkade hysterisk. Tvärtom hyfsat lugn, med tanke på vad vi utsatte henne för, katter ska ju inte gilla vatten.

Nu är hon ren och handdukstorkad. Får vara inlåst på gästtoaletten till hon torkat.

Somliga straffas direkt.

Menlös tropisk storm

Orkanen Hanna var inte alls nån orkan, ovädret blev nedgraderat till tropisk storm, tropical storm, och när den väl passerade oss här i Connecticut var den ganska harmlös.

Vi hade förberett oss som man ska, tagit bort allt utomhus som kunde blåsa omkring, fixat med utemöbler, hade bra ficklampor och extra vatten hemma.

Det regnade massor men blåste inte så värst. Allt väl alltså.

Nu skiner solen från helblå himmel. Ungefär som vanligt.

Hemska Hanna påväg

Orkanen Hanna är påväg mot North Carolina och resterna av Hanna kommer sedan föra med sig en massa regn och blåst till oss. Det varnas för upp mot 150 mm regn inatt och imorgon.

Förra helgen var det ett reportage i New York Times om orkaner i Connecticut, jodå de kan hända här också, inte riktigt lika elaka som längre söderut men otäcka nog. Waiting for the big one var rubriken och det var som en riktig thriller att läsa.

Hualigen.

Lärarens önskelista

Här får lärarena önska sig saker. Eller, de berättar via sina veckobrev eller klassföräldrarna att de behöver något till klassrummet. Det kan vara allt från snacks i portionsförpackningar till handtvål. I fredags önskade sig Dotterns lärare kuddar till klassens samlingshörna.

Jag kände mig manad, så idag tog jag en snabbis till IKEA, köpte kuddar och annat livsnödvändigt - som svenskt kaffe och Singoallakex - och sedan hemåt igen, shoppade på under en timme vilket måste vara rekord för IKEA-besök.

Levererade de fyra kuddarna till klassen. Kände mig nöjd med mig själv eftersom jag var först att skänka kuddar. Ibland är det lite som en tävling, hoppas jag fått några pluspoäng hos Dotterns lärare nu.

Som om det skulle behövas. Skulle inte tro det.

Bayswater

Intresseklubben kan anteckna att en mörkbrun Bayswater, av märket Mulberry, har flyttat in hos mig. Tack bästa Maken allra ödmjukast för fina presenten.

Jag är ok nu

Foto: eastcoastmom´s Son

Ja just det, jag är bra nu. Men det har tagit nästan två veckor. Torsdagen innan min födelsedag vaknade jag, tittade snabbt i spegeln och fick en chock: halva ena ögat var helt blodrött. DEt såg riktigt hemskt ut men det gjorde inte ont och jag kunde se som vanligt.

Så jag lät det vara.

Barnen kunde inte titta på mig, de tyckte jag såg för otäck ut. Vilket var sant.

Morgonen därpå kunde jag se att det röda började blekna lite lite i kanten, så jag gick aldrig till doktorn. Nu idag tisdag har jag kvar en liten ynka röd rand.

Nu undrar jag bara varför, såklart. Min teori är att jag fick in något i ögat på kvällen och att det skavde under natten. Gjorde peeling i ansiktet precis innan jag gick till sängs, kanske nån liten smula från peelingcremen hamnade i ögat.

Slutsats: skönhetskurer är farliga.

Kalas i storformat

Foto: eastcoastmom

Två kalas var Dottern bjuden på och jag tror att det hon gillade bäst var det igår, söndag. Kolla vattenrutchkanorna i megaformat! Det är Dottern som är påväg ner på översta bilden.

Det fanns också en enorm uppblåsbar hinderbana, skymtar lite bakom, som var minst lika rolig enligt barnen.

Om vi har plats i trädgården kanske vi kör den här partyvarianten för barnen kalas nästa år.

Mjau!

Nu på morgonen vid 6.30 när Maken skulle iväg och spela golf - DÅ är han minsann morgonpigg! - var katten Doris här utanför. Så hon är hemma, efter 1.5 dygn borta.

Var är Doris?

Foto: eastcoastmom

Doris, vår söta katt, har inte varit hemma på över ett dygn. Vi är så oroliga. Jag kan inte koncentrera mig på något. Det är så tomt här hemma utan henne.

Skolbuss med glada kids

Foto: eastcoastmom

Såhär glada, hoppiga och positiva var kidsen när de kom med skolbussen igår onsdag, efter första dagen i skolan efter sommarlovet. Tänk att de börjat 2nd och 4th Grade. Stora barn.

Läsa en halvtimme

Ja tänk själv, för en nioåring som älskar sin Nintendo DS Lite, tv och mammas dator, så måste det vara superhemskt att tvingas stänga av tv:n när lillasyster går och lägger sig och sedan läsa böcker. Hualigen!

Så jag antar att nya reglerna kommer ta ett tag innan de är helt accepterade. Men jag tycker ändå att det går hyfsat efter bara en vecka.

Första skoldagen idag: skolbussen var 35 minuter försenad, I kid you not!, men barnen var spralliga och glada. Kom hem lika glada från skolan, båda hade med sig kompisar hem. Om jag hade lyckats få till hur man laddar ner bilderna från iPhone till datorn kunde jag bloggat med en gullig skolbussbild på barnen, men jag är inte kompis med min nya telefon ikväll.

Imorron kanske.

Träffat lärarna

Nu känns det bra, båda kidsen har hamnat i så bra klasser, med bra lärare och kompisar. Superklasser. Det känns som om vi alla kan andas igen.

OK. Nu tar vi den här terminen med storm!

Man måste planera

Barnen längtar så till skolan nu. Idag är det öppet hus mitt på dagen och igår fick vi äntligen veta att Sonens bästa kompis kommer gå i samma klass. Välrdens bästa nyhet.

Sen är det det här med Halloween. Lite drygt 65 dagar kvar och särskilt Dottern har planerat vad hon ska ha på sig i flera månader redan:

- Gumman, du behöver inte tänka på Halloween än, det är flera månader kvar, sa jag häromdagen.

- But I really like to be prepared well ahead, svarade hon. This is serious, mom.

Och fortsatte titta i kataloger med Halloweenkostymer vi fått i brevlådan.

Hallå, det är ju min iPhone!

Så jag får en iPhone och har inte ens börjat använda den själv, nytt telefonnummer och allt, när jag upptäcker att Sonen använder den som sin leksak: roliga ringtones, kolla mammas email, se videos - Pokemon såklart! - på You Tube, surfa på internet. Mycket skoj man kan ha med mammas mobil.

Hm...

Borde anat det värsta, en nioåring som vuxit upp med mac-datorer och iPods, för honom är det SÅ naturligt och enkelt att hantera en iPhone. Jag har skapat ett (Apple/Mac-)monster.

iPhone på födelsedan

Imorron den 23:e fyller jag år. Det hade jag nästan förträngt. Men barnen och Maken uppvaktade mig ikväll - med iPhone och Mulberryväska!

Jag är mållös. Och glad!

Spanade en kändis

Just tillbaka efter en tur till nyöppnade Crate and Barrel - just love it! - och återlämning av filmer på biblioteket. På en uteservering några hundra meter från biblioteket satt författarinnan Jane Green med en väninna och åt lunch. Vi har alla tre döttrar i samma årskurs i samma skola, Ms Green, hennes lunchsällskap och jag.

Får väl säga att det här var månadens kändisspan.

Empire State och annat

Man får ont i benen, faktiskt kramp i vaderna, om man går omkring Manhattan i flip-flops. Knasigt av mig. Fast jag såg till att barnen tog på sig gympadojor, de hade inte det minsta ont i vare sig ben eller fötter.

Sen kom vi hem och åkte och badade. Underbart sommarväder.

To the parents of...

Idag kom äntligen brevet från skolan där man får veta vem barnen har som lärare. Här blandas barnen varje år så klasserna blir nya kombinationer varje årskurs. Lärarna undervisar bara en årskurs, så barnen får ny lärare varje år också. Några av sina kompisar - 4-5 stycken - har de alltid kvar. Men skolan delar gärna på bästa-bästa kompisar.

Anyway. Nu har jag emailat med 15 av tjejerna Dottern känner bäst i sin årskurs och nu vet jag att hon kommer få tillbaka en av sina kompisar från Kindergarten i sin klass, gulliga I som hon gillade så mycket.

Plötsligt säger Dottern att hon ser fram emot att börja 2nd grade! Toppen.

Sonens kompisar vet jag inte så mycket om ännu, men fick just veta att en av de kompisar han brukade leka med i Kindergarten kommer gå i hans klass. Mycket bra.

Smoothies

Foto: eastcoastmom

Sonen och jag cyklade och köpte varsin smoothie igår. Otroligt goda. Och STORA.

En dryg vecka kvar

Sista veckan innan skolan och nu är stan ganska öde. Av nån konstig anledning vill alla åka på semester just innan skolan börjar, när alla semesterorter är som mest överfulla och dyrast. Jag och barnen planerar ta det lugnt och göra några små utflykter häromkring. New York nån dag.

Väderprognosen en vecka framåt: 28 grC och strålande sol.

Brasilien tog guld!

Bland alla amerikanska guld i simning - Phelps är ju otrolig! - så dyker en brasse upp och tar ett guld. Blir så glad och lite patriotisk, vi har ju en brasse här hemma: Sonen har brasilianskt medborgarskap och vi skojar ibland om att han borde tävla för Brasilien i slalom.

Brasil!!!

Swimmers ear

Jaha, så har Sonen fått swimmers ear. Han klagade över att örat gjordet lite ont igår kväll och på morgonen, jag misstänkte direkt swimmers ear, som han dyker och har sig.

Fick örondroppar idag av doktorn och order om att han inte får doppa huvudet förrän han varit symptomfri, alltså inte har ont, på minst två dagar.

Förstår inte hur vi ska klara det här. Om vi är vid poolen tre timmar är han under vatten 2.5, i poolen 2.55 timmar. Sanslöst.

Ny telefon

Våra fyra telefoner har en efter en lagt av. Det är batterierna som är slut och sedan helgen har vi bara en enda funderande telefon. Måste säga att det känns som stenålder.

Beställde nya telefoner i torsdags och jag har sedan dess oroligt väntat på att de ska levereras från target.com. Igår kunde jag äntligen följa paketet på internet, track, som jag alltid brukar när jag shoppar via internet. Telefonerna är i Connecticut nu på morgonen, out for delivery.

Bra, för nu har sista fungerande telefonen börjat pipa, det är så den låter innan den ger upp.

Hur man träffas

Dottern funderade idag över hur det går till när man träffar nån, alltså pojkvän.

- Hur gör man när man träffar någon? Do you bump into someone? That´s how they meet their boyfriends in movies.

Jag kunde varken bekräfta eller dementera, klart att det kan hända så, att man bara stöter ihop och så säger det klick. Typ.

- I´m gonna try that in school, bump into someone. A really hot guy.

Ska man skratta eller gråta, jag vet inte riktigt. Hon är faktiskt bara sju år.

Pussar är äckliga, eller...

Dottern har lånat en film på biblioteket, nån Barbie-variant på sagan om Rapunzel. Sonen kommer och slår sig ner i tv-soffan och ser slutet av filmen. Följande konversation utspelar sig:

- They´re gonna kiss! utropar Dottern glatt när Barbie och prinsen omfamnar varandra.
- Gross! tycker Sonen och grimaserar.

En speakerröst på filmen säger And they lived happily ever after.

- Mmm, I like happy endings, säger Dottern.
- This is so stupid, konstaterar Sonen.

(gross, betyder ungefär äckligt)

Öppen pool, stängd pool, öppen...

Vi skulle till poolen idag, men det var nästan lönlöst med åska långt borta ibland, skyfall några minuter ibland. Då stänger poolen. Vi var där barnen och jag vid två tillfällen men då var det stängt.

Tredje gången gillt. När vi hämtade Maken vi tåget 18.20 och direkt åkte till poolen, då var det öppet. Och vi de enda där. Perfekt.

Är det Tom Ford?

Dottern på kalas på stranden med alla sina skolkompisar, tjejerna. När jag går fram till en av mammorna för att hälsa utropar hon:

- Just love your sunglasses! Are they Tom Ford? I need to get those!

Nä, de är från Target (typ Åhléns på amerikanska), men faktiskt designade av Isaac Mizrahi för Target. Snopet.

Storebror väcker Lillasyster

Nu hör jag hur Sonen och Dottern ligger och pratar med varandra i Dotterns säng. De är som gulligast med varandra just när de vaknat. De pratar minnen från Halloween, vad de var utklädda till olika år. Vad de planerar ha på sig i år.

På enegelska såklart. Sällan de talar svenska när de diskuterar nåt.

Då behöver jag inte vattna

För nu på morgonen regnar det, mycket.

Skjutsade som vanligt Maken till tåget, han hade golfbag, portfölj och carry-on med sig, ska till Atlanta ikväll. Det är som ett mindre lämmeltåg med bilar till tågstationen på morgonen, många fruar som lämnar av sina män vid tåget: hon i träningskläder och han i kostym.

Jag? Det beror på, om jag ska träna, visst. Men nu på sommaren ligger träningen helt nere för min del. Om tre veckor börjar skolan, då så.

Vad ska vi göra idag?

Första frågan från sömndruckna barn, varje morgon:
- Var är pappa?
Svaret blir oftast på jobbet, eller egentligen på tåget påväg till jobbet på Manhattan.

Nu på sommaren är nästa fråga:
- Vad ska vi göra idag?
Aldrig att de accepterar ett svar som jag vet inte, vi får se. Idag ska vi i varje fall slänga en del skräp, så vi ska till sopstationen. Kul! tycker kidsen. Sådär, tycker jag. Men måste man så, garaget är fullt av saker som måste bort.

Sotaren på besök

På vintern eldar vi mycket i våra båda öppna spisar, men vi har inte haft nån sotare som rengjort eller kollat så spisarna är ok, inte sen vi flyttade in för 4.5 år sen. Dåligt av oss.

Men idag så. Bra att få det undanstökat under lågsäsong, när vi inte använder öppna spisarna. Fick också bekräftat att det är fläkten på vinden som gör att det blir baksug i skorstenen och släcker pannan. Verkar knasigt men men. Visst är det otroligt att det alltid är kedjereaktioner på det mesta man fixar, vi fixade luftkonditioneringen, och då behövde vi justera fläkten på vinden. Vilket gör att det blir baksug och pannan släcks, vilket i sin tur betyder inget varmvatten...

Det finns lite olika lösningar på det här problemet, vi bestämde oss för att vänta med att göra något inför tillbyggnaden. Kan bli en enklare lösning då. Håll tummarna.

Helgen var ju bra, ändå

Om vi kan bortse från det tråkiga, så har helgen varit bra. Maken och jag fick en massa inplockat och bortsorterat i skafferi och hyllor, sånt familjen P skänkte när de ändå flyttade. Jag har nya däck på bilen. jag har tvättat en massa och barnen och Maken har varit och badat och spelat tennis. Samma sak idag.

Bara tre och en halv vecka tills skolan börjar. Otroligt vad fort tiden går.

Ledsna

Både Dottern och jag är ledsna. Att vänner flyttar känns inte bra alls.

På sätt och vis är jag van, jag har ju gjort flera flyttar och uppbrott själv, speciellt de senaste 12 åren. Men konstigt nog känns det svårt varje gång vänner försvinner genom flytt, min flytt eller deras. Den här gången är det dubbelt, jag vet att det kommer bli bättre men jag känner mig så otroligt ledsen för Dottern som saknar sin kompis SÅ mycket.

Tiden läker. Jag vet.

Niagara, nästan

Just nu är det som att bo under Niagarafallen. Vilket regn!

Alldeles nyklippt

Jag vågade klippa mig rejält! Och än så länge känns det bara bra.

Mindre bra att vi blivit en trevlig familj grannar fattigare.

Näst sista dagen

Fullt hus. Fem barn och fyra vuxna. Och en katt som var ute hela natten, jag hörde henne jama på morgonen när Maken åkte iväg till Atlanta, GA. De tre tjejerna sover i Dotterns rum, har sleepover. Grabbarna bygger Lego mest.

Vi tar dagen som den kommer.

Tårar

Stackars stackars Dottern. Ikväll verkar det som om hon förstod att det bara är några dagar kvar till hennes bästa vän flyttar härifrån. Familjen flyttar tillbaka till Sverige på fredag efter tre år här i stan och som våra grannar dessutom.

Dottern var helt förtvivlad. Speciellt som en annan vän inte alls hör av sig och vill leka så ofta längre.

Jag vet att när skolan börjar och hon träffar alla sina skolkompisar igen, då kommer det bli bättre, men nu är det många tårar.

Svengelska på toaletten

Jag städar badrummet idag på eftermiddan och Dottern kommer inrusande och vill att jag flyttar på mig och det snabbt:

- Mamma mamma, jag måste kissa så dåligt! skriker hon.

(direktöversättning av engelskans so badly)

Mutor funkar bäst

har upptäckt att det som funkar bäst med barnen för att få dem att göra vissa saker, tråkiga saker, det är att muta lite då och då.

Som det här med läsning och Sonen. Han tycker det är ganska tråkigt att läsa böcker, speciellt när han jämför med hur skoj det är med tv, dator och Nintendo DS Lite. Idag tog jag till en muta: för varje 25 sidor han läser får han spela 5 minuter på sitt Nintendo.

Vips slängde han sig ner på golvet i sitt rum och plöjde färdigt boken han läser just nu, 38 sidor på ett litet kick.

Och spela fick han.

Rosa

En eller två veckor varje år har jag bubbelgumrosa tånaglar. Ikväll målade jag tårna i sommarfärgen som jag tycker är så snygg på andra, men själv bara står ut med i max 14 dar.

Som rosa jordgubbsglass.

Camp cancelled

Jaha, idag regnar det och då blir det inget camp för de som ska vara utomhus. Det betyder inget skate camp för Sonen. Knasigt, på måndagen tyckte han camp var sådär, men igår tisdag hade han jättekul. Och nu regnar det.

Camp och sånt

Barnen har camp några timmar på förmiddarna den här veckan. Sonen har skateboard vid beachen och Dottern är på gymnastik. Sen har de tennislektioner på kvällarna i två veckor, start nästa vecka.

Troligen är de på minst camp av alla sina amerikanska vänner.

Home sweet home

Vi är hemma. Det känns så skönt, men jag erkänner också att det kändes lite konstigt att lämna Sverige - det är på något sätt hemma det med, även efter så många år.

Barnen nattade vi vid sju-tiden. De somnade på rekordtid.

Kommer jag nog med att göra...

Sommarlov på onsdag

Foto: eastcoastmom, bilder från sommaren 2007

Nedräkning. Bara två dagar kvar tills vi reser till Sverige för en månads semester. Mest kommer vi vara i Stockholms skärgård.

Så jag tror att bloggen får semester också.

Ha en underbar sommar!

Var är vinden?

Varför är det vindstilla när det plötsligt är över 80 procents luftfuktighet, egentligen inte varmare, men upplevelsen av att det är tropiskt varm är olidligt? Pust.

Sex and the City

Ikväll ska jag se filmen Sex and the City med några vänner. Har inte varit på vuxenbio på flera år.

Vi har flyttat tillbaka

Ikväll beslutade jag att vi ska försöka sova i våra sängar, på övervåningen. Har ju sovit i vardagsrummet hela familjen, på undervåningen, några nätter. Men jag vill sova i min säng!

Barnen somnade bra och det känns hyfsat svalt. Bara 26 grC i vårt sovrum som är det varmaste rummet på övervåningen, men jämför det med 35 grC och hög luftfuktighet. Som natt och dag. Det ska nog gå bra inatt.

Efter stormen

Vilken storm! När vinden kom så kom den snabbt och det blåste ORDENTLIGT i en timme, eller så. Några enorma trädgrenar knäcktes på vår tomt och landade någon meter från ytterdörren.

Skolorna öppnar två timmar senare - two hours delayed school start - eftersom skolbussarna inte kan ta sig fram överallt pga nedfallna träd. Tåget till New York gick som det skulle, men andra tåglinjer som den mellan Stamford och New Caanan står still tills vidare, hörde också att skolorna var stängda i New Caanan eftersom det inte fanns någon elektricitet.

Hur det blir med skolans field day vet jag ännu inte. Fortsättning lär följa.

Snälla storm, kom hit!

Det ska storma nu ikväll enl weather.com, severe storm alert, men allt jag märkt är muller långt borta. Vill ha regn som kan svalka lite, och vind som blåser bort värmen.

Hoppas.

Vi sover i vardagsrummet hela familjen, det går faktiskt ganska bra. Men barnen stör varandra när de ska sova. Imorron är det field day i skolan, jag ska hjälpa till. Barnen can´t wait, säger de!

35 grader i sovrummet

När det är så här varmt är jag innerligt tacksam att vi faktiskt har två våningar. På bottenvåningen är det nämligen bara 30 grader varmt. Så inatt flyttar hela familjen ner till vardagsrummet, barnen sover på luftmadrasser och vi vuxna på sofforna. (nån källarvåning har vi inte, det får man inte ha eller bygga eftersom vi bor i en flooding area)

Ingen luftkonditionering i sikte, imorgon ännu en supervarm dag och kväll. Sen ska det ivarje fall bli lite svalare på nätterna.

Kan tänka att vi får luftkonditionering lagom tills vi reser till Sverige om drygt en vecka.

30 personer på middag

Maken tyckte det var en bra idé att bjuda hit ett gäng av hans kollegor på grill. Så idag eftermiddag har vi haft 30 personer här, 20 vuxna och 10 barn. Mycket lyckat, vi gjorde det mesta själva. Efterrätt ville gästerna ta med, så det fick de.

Nu är vi ganska slut i benen. Svettiga också. Sommarvärmen och med den luftluftigheten - långt över 80 procent - har kommit för att stanna.

Kort men fortfarande långt

Aldrig mera denna frisörsalong! Det är alltid ett lotteri, har haft samma frisör många gånger till barnen men det verkar vara dagsformen som avgör om det blir bra eller inte. Men this is it!

Dottern är ju enkel att klippa, i princip bara rakt av, topparna en cm. Men Sonen, hans långa hår måste komma till sin rätt, och det får varkej bli hockeyfrilla eller för kort eller för lite uppklippt. Igår lyckades inte frisören, inte helelr förstod hon när jag förklarade att han behövde klippas upp mer, more layers.

Så vi åkte hem och jag fixade till det själv. Klippte mycket! Och det blev bra.

Nästa gång tar jag barnen till min egen frisör, hon är från Slovakien och kan verkligen klippa.

Abercrombie måste han ha

Egentligen var jag på jakt efter en kjol till mig själv. Jag kom hem med två tröjor från Abercrombie till Sonen, jag kollar av princip bara rea där och de här var halva priset.

Sånt gillar vi.

Imorgon torsdag ska båda barnen till frisören. Tror aldrig Sonen varit så långhårig som nu, men jag vill ändå att han bara klipps en inch eller så. Dottern ska bara toppas, hon vill ju ha riktigt långt hår, säger hon.

Naked Hula Dance

Sonen är för kul. Han har sedan några månader tillbaka börjat dansa för oss här hemma, på skoj. Roligaste dansen är The Naked Hula Dance. Den har inget med hula eller Hawaii alls att göra, men Sonen dansade den första gången efter att han duschat och då var han naken. Nu gör han samma dans med kalsonger eller pyjamas på, och faktum är att han är ganska bra på att dansa.

Var han får sina moves från vet jag inte (en inte alltför vild gissning är Disney Channel eller Nickelodeon), men vi tycker han är mycket underhållande.

Här bor Bambi

Foto: eastcoastmom

Nackdelen eller vad man ska säga, med att ha en ganska stor tomt och på den tomten en massa buskage som är närmast ogenomträngligt - vilket vi måste ändra på - det är att rådjur gillar att gömma sig där.

Nu har det blivit en kid, jag har sett ett litet kid på vingliga ben med sin mamma flera gånger om dagen, sen i fredags. Så gullig och prickig. En riktig liten Bambi.

Duffy ny favorit

Jag kan inte sluta lyssna på Duffy, "Rockferry". Det absolut bästa på mycket länge.

Askunge med problem

New York var underbart. Trevliga inredningsbutiker och sedan god lunch på Ciprianis i SoHo. Det var tåget hem som strulade.

Första tåget gick sönder, alla fick byta tåg i Harlem. Nya tåget var lokaltåg som stannade på precis alla stationer påväg mot Connecticut. Dessutom saknades luftkonditionering.

När vi var tre stationer hemifrån blev det stopp igen, en bro som stannat i öppetläge och stoppade all tågtrafik. Där blev vi stående länge länge. Snälla grannen R kom och hämtade oss i sin Hummer - första gången jag åkte i en sån bil! det var en Hummer H3, mindre än jag trott - och jag räknade ut att tågresan som ska ta ungefär en timme, hade tagit två timmar.

Barnen hade haft kul hos våra grannar, jag ringde dit direkt då det strulade med första tåget.

Vad man lär sig: Att alltid ha en backup-plan. Vilket jag hade (dvs telefonnummer till grannen som kunde ta kidsen).

Myggor inte välkomna

Idag har jag satt upp fler myggfönster här hemma. Vi har till alla fönster men eftersom det är så varmt och fuktigt på sommaren här, vädrar man inte så mycket utan använder luftkonditioneringen istället. Nu har jag myggfönster överallt där jag tycker vi behöver.

Fast myggen har inte vaknat ännu, bara några rackare. Det gäller dock att vara steget före myggen. Myggfönster är annars en fantastisk uppfinning, just love it.

Imorgon torsdag ska jag och väninnan A till New York. Men precis som Askungen måste vi vara hemma en viss tid, i vårt fall innan skolbussen kommer.

14 vuxna och 18 kids

Tänk att vi klarade av festen i lördags, det var 14 vuxna och 18 barn här. Grillfest. Maken grillade hamburgare, kyckling, korv och oxfilé så det stod härliga till. Jag koordinerade sallader, efterrätter och drinkar.

Nu är grannarna P avfirade och kan flytta tillbaka Sverige närhelst flyttlasset går, om 1.5 månad tror jag. Att vi hade festen här var som vår extrapresent till dem, så de skulle hinna vara prata med sina gäster, inte bara fixa och dona.

Av bara farten fortsatte vi i söndags med ett mindre sällskap, familjen P och H. Gjorde pizza på grillen, vi köpte ju en pizzasten förra sommaren och det blir världens godaste pizzor!

På Memorial Day, måndag, tog vi det lugnt på stranden. Väbehövlig vila.

Doris på äventyr

Sonen ringer hem, han och Maken är påväg till sonens fotbollsmatch:

- Doris är i bilen, hon kom och hoppade fram till mig. Hon måste hoppat in när dörren stod öppen.

Katten Doris är alltså påväg till fotboll. Inte bra. Bara hon inte smiter ut när de öppnar bildörrarna, då hittar hon ju aldrig hem igen.

Men jag skrattade så jag grät när Sonen ringde, det lät för kul.

Kalasbild

Foto: eastcoastmom

Bild från Dotterns kalas i lördags. Glasstårtan var underbar.

Bara fyra veckor

Tänk, imorron är det bara fyra veckor tills vi reser till Sverige på en månads semester. Jag letar nya resväskor att köpa, de gamla över 15 år gamla, är mindre roliga.

Hål i öronen

Redan förra sommaren bestämde Dottern att hon skulle ta hål i öronen i Sverige i sommar, alltså 2008. Men nu i vår han hon ändrat sig och ville ta hål här och nu, medetsamma.

Nu är det så bra att man kan ta hål i öronen hos barnens doktor. Det är visserligen inte just han som tar hål men en annan läkare som Dottern har träffat. Jag ringde och bokade tid i fredags, fick tid till idag.

Dottern hade inte alls förstått att det faktiskt gör lite ont att ta hål. Så hon var inte det minsta orolig. Men när hon tagit ett hål var hon inte säker på att hon ville vara med längre...

Storebror höll henne i handen och jag höll hela henne och så tog doktorn hål i andra örat också. Nån sorts pistol-mojäng som skjuter in örhänget direkt. Dottern var ledsen, stora tårar trillade, men det kändes bättre när hon sett sig i spegeln: hon har nu runda guldkulor i öronen. Ser så stor ut.

Om fyra veckor får vi byta örhängen. Passar bra, precis innan Sverigeresan.

Kalas

Äntligen tyckte Dottern, hennes kalas för kompisarna var igår på Fairfield Gymnastics. Nästan alla hennes tjejkompisar kunde komma, 12 småtjejer plus Storebror och födelsedagsbarnet. Många paket fick hon och hon var så glad så glad.

Jag hade beställt en glasstårta på Dairy Queen, det var vaniljglass varvat med Oreo-cookies glass, fantastiskt god.

Vi har haft besök hela helgen av vännen P från Stockholm, han hade med sig bästa inredningstidningarna från Sverige. Ahhh...

Abercrombie

Sonen fyllde ju år igår, 9 år. Han sken som en liten sol på morgonen när vi uppvaktade honom:
- iPod (fick han ju redan för några dagar sen)
- dock till iPoden så det blir som en stereo, likadan som Dottern fick
- kit för att göra cementplatta till trädgården, som Dottern
- Lego Mission to mars
- Abercrombie huvajacka

Den där jackan älskar han och han är så fin i den att man bara vill krama honom!

Är alla katter såhär?

Katten Doris tycker nog att jag är hennes mamma. Hon var liten kattunge när hon kom hem till oss från Humane Society - hon var inlämnad av någon som inte kunde ta hand om henne - och även om hon är hela familjens så är det mig hon tyr sig till mest. Jepp, det är jag som ger henne mat.

Om hon är inne är det hopplöst att sitta vid datorn. Som nu, Doris ligger med svansen på tangentera, kroppen mellan mig och datorn och försöker hindra att jag skriver. Hon spinner högljutt.

Hennes svans är nästan som en långhårskatts svans, så den är rejält ivägen.

Tror hon vill ha mat. Som alltid.

Min son, regissören

Dottern, som idag var pigg och glad efter skolan, berättade att hon absolut vill vara med i en musical till hösten. Hon har gått på Musical Theatre klasser i ett år och där sätts också upp flera produktioner varje år, barnen får göra en audition för att försöka komma med i föreställningen.

Hon att genast igång att börja öva inför sin kommande audition, som väl är i september typ.

Sonen hade åsikter. Bra såna:

- Jättebra, men du sjunger för högt, har för hög ton, försök sjunga lägre då blir det bättre.

Det är lustigt, han har ingen vidare sångröst men har musiköra och lär sig texter jättebra. Hon är bra på att sjunga och har utstrålning. Kanske kan de jobba tillsammans med det de har.

Vågar inte ropa hej

... men Dottern verkade pigg idag, hade matlust - vilket hon inte riktigt hade igår - och har inte klagat över magont.

Jag däremot har fått världens förkylning och känner mig riktigt hemsk. Men det går över det med.

Sonen, han är frisk och maken är i Atlanta, Georgia, i affärer.

Kräk igen

Klockan 22 igår kväll hörde jag Dottern hojta till i sin säng, jag hade själv gått och lagt mig för att kurera en förkylning: hon hade kräkt igen, precis allt i sängen var kräkigt.

Mer än 36 timmar efter att hon kräktes sista gången i söndags morse blir hon sjuk igen. Konstigt. Speciellt som vi varit skonade från allt vad magsjukor heter de senaste åren, peppar peppar.

Hon får såklart vara hemma från skolan idag.

Och jag som hade en dag planerad i New York med en kompis! Just idag.

7 år gammal

Hurra! för Dottern som fyllde sju år idag. Vi väckte henne tidigt med sång och presenter, hon fick:
iPod Nano 4 GB
docking station med högtalare och väckarklocka/radio för iPod
dagbok med kodlås
kläder till sin American Girl docka
pyssel-kit där hon kan göra en egen cementsten till trädgården och dekorera den med mosaik, som minne

Gladast i stan tror jag hon var!

Sonen fick också en iPod, eftersom Pappa K är på resa torsdag morgon då Sonen fyller år.

Kräk hela natten lång

Det började redan vid ett i natt, Dottern vaknade och kräktes. Sen fortsatte det så, vi var uppe med henne minst en gång i timmen, tappade räkningen nån gång efter femte-sjätte gången. Ingen aptit idag och lite hängig men hon har inte kräkts sen tidigt imorse. Hoppas det var något hon ätit, bara.

Imorgon fyller hon sju, hoppas verkligen hon är frisk då och kan gå till skolan: jag har beställt en massa mini-cupcakes på stans bästa bageri att ta med till hennes klass.

Förresten var det Mors Dag här i USA idag, men det kom liksom lite av sig för oss, av naturliga skäl.

Vi ska få nya grannar!

Två hus är till salu på gatan och nu är ett av dem sålda. Och vi känner redan våra nya grannar!

Det är våra tyska vänner A och N som har köpt huset, de kom överens om pris i veckan och igår var det inspektion av huset. Några brister hittades men det går att lösa, som N sa.

Åh, det ska bli så kul att få så bra grannar! De flyttar troligen in första augusti.

Jag har skapat ett emailmonster

Dottern har tjatat om att hon vill ha en emailadress, precis som Storebror. OK, så igår registrerade jag en email till henne.

Nu insisterar hon på att bli väckt extra tidigt varje morgon, så hon kan kolla sina email och skriva mail. Vi har ju vänner med barn på lite olika håll i världen som hon kan skicka mail till.

Jag har skapat ett monster. (sådan mor sådan dotter, jag vet!)

Nämnde jag att hon fyller sju år på måndag?

Usla tand

Morr! Var hos tandspecialisten idag, tandkirurgen för att vara exakt, för att kolla upp Sonens tand. Det är en framtand som inte kommit fram, för ett halvår sen fick Sonen bebistanden och en extratand utdragna för att ge plats till denna framtand.

Men inte att den rört på sig. Det minsta. Nästa steg är att gå till tandreglerare och kanske fixa specialtandställning som drar ner tanden. Eller så kan tandkirurgen hjälpa till och dra i tanden en bit.

Dumma tand.

Rapport från Brasilien, del 1

Video: eastcoastmom

Barnen har inga minnen av Brasilien, det var över fyra år sen vi var där senast på besök, och Sonen var bara två år då vi flyttade därifrån. Nu bodde vi hos snälla vänner som har barn i samma ålder som våra kids, den äldsta dottern är född bara två dagar efter vår Son - de träffades flera gånger i veckan när de var små, då vi bodde i Brasilien.

Vi hälsade också på hos C och S i deras nya lägenhet på 20 våningen i Jardins, huset ligger bara några kvarter från där vi bodde 1996-2001.

Filmen visar utsikten från deras lilla balkong, men jag tyckte det var så fint med kryddväxterna där på balkongen. C är en fantastisk kock, den här gången bjöd han förstås på en klassisk brasiliansk rätt, feijoada, en maträtt med svarta bönor, mörk sås och olika sorters kött och korvar, till det serveras alltid ris.

Det gröna fältet längre bort bland alla skyskrapor är Ibirapuera, en stor park mitt i Sao Paulo.

När vi landade i Brasilien kändes det verkligen som att komma hem, konstigt, efter så många år. Sen kändes det skänt att åka hem till Connecticut 12 dagar senare.

Så skönt

Nu har vi helt perfekt vårväder: nästan 20 grC och soligt men ingen otäck luftfuktighet. Ännu. Barnen tycker det är kul att vara utomhus, man behöver inte direkt tjata ut dem, och jag vill plantera i trädgården.

Enda stressen: att båda barnen fyller år nästa vecka och jag inte har full koll på deras presenter ännu.

Lek i trädgården

Video: eastcoastmom

Efter Legoutställning i Stamford tyckte barnen det var så varmt att de ville leka med vatten i trädgården. De fick med lilla granntjejen också.

(Och nej, det är inte vårt hus i bakgrunden, utan grannens)

Katt i träd no more!

Väninnans katt klättrade upp i ett träd för två veckor sen, en torsdag. Sen satt katten kvar och jamade tills natten mellan söndag och måndag, tio dagar, hon ville inte komma ner. Och ingen väninnan ringde ville hjälpa till, kan tillägga att den här katten satt i ett träd förra sommaren också, men inte lika länge.

Nåväl. Det regnade och då klättrade katten ner igen, så visst kunde hon när det väl gällde. Stackarn är trött och hungrig nu, vilar ut fortfarande.

Hoppas vår katt, Doris, låter bli såna äventyr.