Tweens, åldern då barnen inte är tonåringar ännu, men heller inte så små heller, 9 till 12-åringar ungefär. De börjar bli lite mera medvetna om sin omgivning, kan börja tänka en del på hur de ser ut och hur man "ska vara". Eller inte vara för den delen. Inte riktigt lika enkelt att spontant hitta nya vänner, en tween springer oftast inte runt på en lekplats och leker med vem som helst.
I allmänhet alltså. Det finns ju de som alltid har lätt för det sociala. Överallt.
Att flytta med en tween kan kräva en del positivt snack från föräldrarna, det här blir toppen! För barnen i den här åldern har redan sina bästa vänner och att lämna dem kan kännas väldigt läskigt.
Sen det här med skolan. Om barnen flyttar från Sverige kan de ännu inte så mycket engelska att det blir en enkel start i nya - troligen engelskspråkiga - skolan. Så de måste dels lära sig ett nytt språk illa kvickt, och sedan snabbt komma ifatt och förstå allt i skolan. Tydligen är svenska barns kunskaper i matte oftast inte på nivå med vad barn i samma ålder läser i amerikanska/internationella/brittiska skolor. Och så läxorna på det. Det är mycket läxor.
Ordning och reda och respekt för lärare är på en helt annan nivå än i Sverige. När jag diskuterat klädkoder som barnen har i amerikanska skolan förstår vänner i Sverige inte alls vad jag pratar om.
För vår del var skolan inga problem, eftersom vi flyttade mellan engelskspråkiga skolor. Dottern fick kämpa en del med att lära sig skrivstil när vi kom hit, då gick hon Year 6, det fick de inte lära sig i den amerikanska skolan. På Senior skolan verkar de inte bry sig om skrivstil eller inte, så Sonen klarade sig.
Men det sociala är inte så enkelt i den här åldern. Mycket grupperingar. Vem är cool och vem är tönt. Vem spelar bra fotboll. Vem blir bjuden på kalas.
Det kan vara fantastiskt att flytta utomlands med tweens. Men jag tror att det kan vara en ålder med lite längre uppförsbacke i början, innan det lossnar.
Sen är det väl bara att köra.
