Expatlife: Dresscode på skolan

Dresscode, eller klädregler, funderar på om det ens finns på svenska skolor? Här på den amerikanska skolan finns en dresscode, men den är inte så strikt. Mest sunt förnuft. Inte för korta shorts eller kjolar. Utmanande urringat. Inga tröjor med tryck som kan verka stötande.

På den brittiska skolan i Madrid fanns en mycket strikt klädkod, alla hade skoluniform och svarta skor. Nagellack var förbjudet. Inga stora smycken.

Utom sista året. Sistaårsstudenterna behövde inte bära uniform och verkade inte ha nån klädkod heller. Särskilt tjejerna hade kläder som jag ofta funderade över, superkorta kjolar, höga klackar. Mycket hud som visades upp. Det var som om de efter alla år av uniform inte hade koll på normal klädsel längre utan klädde sig som om de skulle på nattklubb.

Nja tyckte jag.

Speciellt på Middle School här har jag upplevt att skolan försöker få eleverna att hålla sig till klädreglerna. På High School är det lugnare, inte lika strikt.

Jag har haft långa diskussioner med svenskar i Sverige om det här med att skolan har en dresscode. De är helt oförstående. Jag är fullkomligt förstående. Man blir sin omgivning efter ett tag, antar jag, och gillar läget.

Expat life: Vi glömde en parameter

Med facit i hand kan vi konstatera att vi glömde en parameter när vi valde skola inför flytten till Madrid: att med skolan följer ofta det sociala livet även för föräldrarna.

För även om den brittiska skolan barnen gick på var toppen akademiskt och de hade några bra kompisar, så hade kanske - helt säker kan man ju inte vara - vi vuxna träffat fler vänner via skolan om vi istället valt den mer internationella skolan. Den skola som hade fler internationella elever.

Många internationella skolor har fler familjer som är nya, inflyttade och kanske bara bor på platsen några år. Det skapar ett lite annorlunda klimat, folk är öppnare och det finns ofta grupper i skolan som träffas för coffee mornings, spelar tennis eller bara träffas på en restaurang en vardagskväll. Skolans föräldrar blir dina nya vänner.

Sånt som jag inte såg skymten av på den brittiska skolan, där de flesta var spanska familjer och redan hade sina vänner och sin familj i Madrid.

Nu blev det hyfsat socialt ändå för oss, inte via skolan, men jag inbillar mig att det hade varit annorlunda om barnen gått en annan skola.

Que surpresa!

Ja vad är oddsen, jag ringde just till Skattemyndigheten för att få något slags personbevis till barnen. Och hamnar hos en handläggare som talar portugisiska!

Så där beställde jag svenska papper på portugisiska. Handläggaren talade portugisisk portugisiska, och jag brasiliansk, det konstaterade vi ganska snabbt båda två. Men det är ju samma språk.

Världen är allt bra liten.

Annars.

Fredag. Ikväll tror jag barnen får ledigt från plugg. Sonen rabblade citat från Strange Case of Dr Jekyll and Mr Hyde imorse, tydligen något som ingick i hans mid-terms för English Literature idag. Sånt de får lära sig i en brittisk skola antar jag.

Effektiv, oh yes

Vissa dagar har man flow. När man både hinner göra nice-to-do och must-do.

Idag var en sån dag.

Jag tränade spinning, som vanligt på onsdagar. Svettigt som... men det är ju spinning och det är därför jag gillar det. Har tvättat och hängt tre stora maskiner tvätt, nu är det fullt till max på alla tvättlinor. Ändrade Sonens tid för tandreglering, kom på att det inte är så bra att dra till tandställningen just nu när han måste koncentrera sig på half-terms. Tandställningar gör ont.

Åkte iväg och kollade in en ramaffär som enligt tips skulle ha snygga posters med Madridmotiv. Bingo! för den målade tavla jag såg där, visserligen ingen fotokonst, men det kan nog bli bra i alla fall.

Sen var klockan över åtta på morgonen amerikansk östkusttid och jag kunde avverka några viktiga telefonsamtal. Fixade sophämtning, olja och när jag ändå var igång kom jag på att vi måste ju ändra vår adress också, temporärt. Bara gas kvar, elektricitet och vatten har jag redan ringt om. Känns ju bra att få sånt gjort.

Åt lunch. Lagade mat till kidsen. Rotade runt i min garderob igen och lyckades rensa ut ett flertal plagg - yay! för det.

Och sen har jag haft förhör i latin för Dottern, gick ganska bra tycker jag.

Imorron kör deras half-terms igång. Stora prov hela dagen, med nån håltimme då det är meningen att de ska passa på att plugga.

Jepp. Bra dag det här.

Sjukstuga

(bilden är tagen i Barcelona i september)

Vår lilla hoppetossa är sjuk. Ynklig.

Igår ringde Ms Q från skolan och undrade om skolsköterskan fick lov att ge Dottern huvudvärkstabletter. Javisst tyckte jag. Det är bra med den här brittiska skolan, lite mer no-nonsense om jag jämför med den amerikanska.

Men det hade bara hjälpt sådär, för när jag hämtade barnen var Dottern trött och hängig, och hade fått tillbaka huvudvärken. Hon gick och lade sig nån timme. Verkade sjuk.

Imorse var det inte läge att skicka henne till skolan. Hon hade 39.1 i temp. Klagar på halsont och snyter sig en massa. Dessutom har hon ont i bihålorna. Sånt gillar vi inte. Och feber hör verkligen till ovanligheterna i den här familjen.

Hon har i varje fall druckit en hel del av den smoothie jag gjorde till henne, bra.

Men hon skuttar inte omkring som hon brukar, det är helt klart.

Upphittad!

Efter en vecka på vift är Sonens skolkavaj upphittad. En annan elev kom och gav honom den, sa han. Var den varit vet vi inte men den ser ok ut.

Så slapp vi spendera €160 på en ny kavaj.

Imorse när Sonen nyduschad och i morgonrock kramade mig i köket reagerade både han och jag på att han nog kändes längre. Och javisst, en snabb mätning visade att han faktiskt växt nästan två cm på bara fyra veckor.

Aha! Det är väl därför han klagat på att han har ont i benen och knäna.

Ödla upphittad. Igen.

Sonen har räddat en liten ödla från poolen. Igen. Så här små är ju faktiskt riktigt söta.

Och jag har ju sagt att det funkar bra med skoluniformer, mindre stress och så, men vad det är irriterande när skolblazern är på vift. Som så många gånger förr hittar inte Sonen sin blazer, vi har letat hela veckan. Idag skrev jag en lapp till hans klasslärare för att Sonen inte skulle få ett red card - en sorts varning - vilket kan hända om eleverna inte har sin blazer på morgonen. Allvarligt.

Har på fullaste allvar letat GPS i miniformat via Amazon.com för att märka blazern med, när den dyker upp. Dessvärre hittade jag inga så små och billiga GPS, nån borde uppfinna det. Please.

Ironman är på resa sen i måndags, Rumänien och Turkiet. Han tycker Istanbul är cool men var inte imponerad av Bukarest. Sent imorron kväll är han hemma igen, en dag tidigare än planerat. Yay! för det.

Nya skolskor. Svarta förstås.

Dottern fick nya skolskor inför skolstarten. Hon ville ha ballerinaskor men vi hittade de här från Camper som var snäppet bättre. De sitter på bra och är inte så extremt platta som ballerinas.

Planen var att hon skulle använda dem några gånger i veckan, och alternera med de skor hon redan hade.

Men hon gillar sina nya skor så mycket att de är de enda hon använder.

Svarta skor ska barnen ha enligt skoluniformen. Ballerinas, Mary-Janes eller loafers är godkända. De här skorna är nog på gränsen, de är något moderna om vi säger så.

Glad tjej, hur som helst. Och lyckat köp.

Expatlife: Skoluniform

Egentligen har inte skoluniformer något med att vara expat att göra. Men för oss var det nytt när vi flyttade hit, barnen har förut gått på internationell privatskola i Tjeckien och kommunal skola i USA, utan uniform.

Här i Madrid är det ganska vanligt att privatskolorna har skoluniform. Inför skolstart fylls affärerna av grå byxor, grå kjolar och vita skjortor. Och svarta skor såklart. Det är den enkla delen av uniformen, det man kan köpa lite varstans, sen är det skoltröja med broderat skolmärke, kavaj och ofta slips för killarna. Vissa skolor har andra färger på byxorna och kanske rutig kjol. Just nu har barnen sommaruniform, vilket egentligen bara betyder att de istället för skjorta har en vit tenniströja istället. Vi har köpt det mesta av barnens skjortor, byxor, kjolar och skor i USA, där finns jättebra utbud av skoluniformer. Som GAP, Lands End, Zappos och French Toast.

Första veckorna här tyckte barnen det var urtråkigt och löjligt med skoluniform. Blä! liksom. Sonen lärde sig knyta slips och blev betydligt bättre på det än jag. Men kul var det inte. Alls.

Så fort de kom hem bytte de om till andra kläder. Lediga kläder.

Efter några månader ändrades det. Antar att de upptäckte att det faktiskt var ganska praktiskt att alltid veta vad de ska ta på sig på morgonen. (fast Sonen gillar inte långbyxor när det är 30 grC, stackarn)

Och jag tokgillar uniform. Ett stressmoment mindre på mornarna.

Inbillar mig att det blir billigare med uniform, barnen behöver inte lika många kläder i garderoben. Inget snack om olika märkeskläder. Alla ser ungefär likadana ut.

Toppen.

Skolstart

Första skoldagen, Sonen började Year 10 och Dottern Year 8 (vilket känns konstigt, i Sverige har de vänner som är lika gamla som börjar 8:an och 6:an, i Connecticut skulle de börjat första året av High School, 9th grade, och 7th grade).

De var vid gott mod imorse och glada när jag hämtade dem efter skolan. Good enough.

Veckans torsdagslista. Bara sådär.

• Finals. Dottern har sina sista idag, matte, latin och science. Och Sonen har två idag, biologi och engelska. Den här veckan fungerar så att eleverna har tre längre perioder varje dag, då kan de ha prov eller studietid. Eller gymnastik, som Sonen har sist idag. Ska bli skönt när den här veckan är över. Riktigt skönt.

• Värmen är här. Jag klarar bara inte av att sova när det är varmt, men än så länge har vi klarat oss utan att slå på luftkonditioneringen. Kollade att den funkar imorse - jepp! - för jag tror att inatt kommer det kännas för varmt. Men vi brukar inte dra ner temperaturen så lågt, det ska kännas behagligt inomhus, inte som en frys.

• Tävla mot mig själv. Jag är ingen tävlingsmänniska och behöver inte moroten att ha ett lopp att träna inför. Men jag älskar att springa, träna spinning och yoga. Bland annat. Då kan jag tävla med mig själv, springa extra fort, lite längre, ge lite mer på spinningpasset och öva på att hålla balansen bättre i yogan. Om jag vill, just den dan. Idag sprang jag extra fort och långt på löpbandet, känns fantastiskt!

• Tystnad. Den där tonåringen här hemma klarar inte av att någon pratar med honom på morgonen. Han har även svårt för att höra sina föräldrar och sin syster prata med varandra. Nä alla ska vara tysta. Rätt musik går bra. Inte såpass allvarligt att han får några tonårsutbrott, men han blir sur och går undan, stänger dörren om sig. Ändå kan jag ge mig på att så fort han kommer till skolan börjar han snicksnacka med sina kompisar utan problem... Tonåringar är knepiga.

The fun is over.

Just så sa studierektorn för Senior School igår, när föräldrar med barn i Year 9 (som fyller 14 i år) fick information om de val studenterna ska göra om en vecka.

- Fun is over... now the really hard work begins.

Allt är ju relativt. Så himla enkelt har det ju inte varit hittills heller. Nu kommer studenterna välja bort några ämnen för att koncentrera sig på resten, det man tycker är viktigt. Sonen kommer välja bort Latin (snyft tycker jag!) och Art (konst). Man kan också välja att ta bort Biology, Chemistry, Geography eller Physics, men då stänger man många dörrar för högre studie senare.

Den brittiska skola barnen går i ger exams IGCSE, det är Cambridge IGCSE och liknar det som ges i de brittiska skolorna, GCSE, men anses som lite tuffare. Dessa exams gör studenterna under Year 10 och 11, sedan är det A-levels de två sista åren, Year 12 och 13. IGCSE är förberedande för A-levels men också IB om man skulle vilja göra det. IGCSE kan göras på olika nivåer, det finns till exempel fyra olika Matte-kurser som är olika avancerade.

Föräldrarna undrade var årets sistaårs studenter blivit antagna, vilka universitet, och rektorn räknade stolt upp några exempel: Cambridge, Oxford, London School of Econmics, Georgetown University och Brown.

Så man kan ju drömma att barnen en gång hamnar där.

Om man har pengarna förstås. Också.

Lista, lista, lista...

• Skolresor. Idag har vi betalat skolresor som barnen ska göra i vår, resor som ingår i undervisningen. Dotterns årskurs ska till Merida i slutet av maj, och Sonens årskurs ska till Barcelona i slutet av terminen. Bara att betala och se glad ut, typ.

• Sommarvärme fortfarande. Nu har vi sommartäcken i sängarna. Trots att det blir lite svalare framåt, sköna 20 grader tror jag. Å andra sidan är ju värmen torr här i Madrid, bara man håller sig till skugga är hettan egentligen inget stort problem.

• Teater och latin. Studenterna i årskurs 9, alltså Sonen och hans kursare, har repeterat en pjäs som handlar om romarriket. Pjäsen är på engelska men ämnet är latin. Först tyckte jag att det var knasigt att de hade latin som ämne men nu ser jag nyttan av det, för det kommer igen på så många språk. Inte bara latinska språk. Dessutom ingår romerska rikets historia, där finns ju hur mycket som helst att lära.

• Vårtrött. Redan. Eller egentligen är jag och barnen nog skoltrötta helt enkelt och det är över två månader kvar till avslutning. Jag är less på det mesta faktiskt. Usch fy och blä.

The thing about grades

Barnen fick sina terminsbetyg igår. De får betyg tre gånger per år i den här brittiska skolan.

Och betygen var... mestadels bra. Mestadels riktigt bra faktiskt. Men det fanns några tveksamheter.

Både Maken och jag är ganska tuffa vad gäller skolarbete. Läxorna ska göras och de ska göras ordentligt. Prov ska man ta på allvar. Man pluggar dessutom för att lära sig. Och bra betyg är jätteviktigt. Good grades get you places.

Jag tycker såhär: alla ska göra sitt bästa och lite till. Om jag vet att mitt barn har potential att ha högsta betyg i ett ämne då tycker jag att barnet ska plugga och se till att få det där höga betyget. Finns inga bra ursäkter.

Tuffa bananer i detta casa alltså.

And it´s Thursday again!

Torsdag betyder punktform. Here goes:

• Snö i Madrid! Igår snöade det såpass på förmiddan att det hann bli vitt på marken. Sen smälte det bort raskt igen, men ändå. Idag har det småsnöat men mest regnat. Så javisst, det snöar ibland här men det är inte ofta och inte beständigt.

• Förkylningstider. Borde inte klaga, och jag konstaterar bara att vad vi klarat oss bra ändå. Det är väl det att barnen är äldre nu och att vi är ganska fanatiska vad gäller handtvätt. Jag tror att min förkylning vände inatt, jag gick och lade mig och somnade som en klubbad säl vid åtta på kvällen. Märkte inte ens att Dottern satt typ en meter ifrån mig och kollade nån film på min dator. Vaknade just innan väckarklockan ringde strax efter sex på morgonen och idag är jag helt klart piggare. Dessutom: svenska Nezeril is da shit! Efter att ha provat nässpray i Brasilien, USA, Tjeckien, Spanien och så köpte vi i London i höstas, spelar ingen roll, Nezeril är bäst. Konstigt. Man tycker det borde vara samma överallt numera, men icke.

• Spanskt mode. Jag tror jag börjar vänja mig så smått. Men bara så smått. Två märken jag sneglar på är väskor från Bimba & Lola och Purificacion Garcia. Sen gillar jag Zara, förstås.

• Skoluniformer. Först tyckte jag att det var ganska jobbigt. Men nu gillar jag det och faktiskt barnen också. En sån frihet att inte behöva tänka på vad kidsen ska ha på sig. Inget snack eller gnäll. Aldrig nån favorittröja som är smutsig. Att uniformen i barnens skola är snygg i jämförelse med andra skoluniformer jag sett här i Madrid gör ju sitt till. Dessutom sparar det faktiskt pengar, det är ju bara på helgerna barnen behöver vanliga kläder. Jag tycker det ser så snyggt ut när man ser en armé av skolbarn i blå kavajer påväg till skolan, can´t help it.

• Länkkärlek. Alla roliga, intressanta, för det mesta glada expattjejer med bloggar världen över. Ni vet vem ni är. Love ya all! (kolla gärna länklistan här på bloggen - saknas nån? jag lägger gärna till fler!)

The Thursday list

• Gästerna har rest hem.  Och det känns allt lite tomt.

• Parent teacher conference. Det är svårt att veta om man bör boka en tid och prata med lärarna eller inte, om det verkligen behövs när barnen inte har några issues i skolan. Jag pratade i varje fall med Dotterns mattelärare idag, bara för att matte är så viktigt. "But what are you doing here? frågade Mr F, Your children are doing excellent!" Läraren är också Sonens homeroom teacher, så han känner båda kidsen. OK, så det var ju bra att höra.

• Uno de 50. Det är spanska smycken, riktigt coola. Tunga. Jag har velat köpa något från Uno de 50 i flera års tid och sen ett halvår har jag funderat på ett speciellt halsband. Idag slog jag till. Lovar att visa bild imorron.

• Orthodontist. En gång i månaden går Sonen dit, jag är så tacksam över att ha hittat en så bra tandreglerare här i Madrid. Det är en behandling vi påbörjade i USA, fortsätter här. Sonen har tandställning för att han måste, inte direkt av kosmetiska skäl: problemet var att han aldrig tappade en av sina övre framtänder, han hade bebistanden kvar. När vi undersökte det hela visade det sig att han hade två tänder över bebistanden, en halvt formad tand (vi kallade den för spöktanden!) och den riktiga vuxentanden längst upp. Det var den där spöktanden som ställde till det, stoppade upp. Först drog en tandkirurg ut spöktanden och drog ner vuxentanden lite, lite, för att liksom ge den en push. Funkade inte. Sen blev det tandställning för att dra ner vuxentanden. Det tog tiiiid. Men så i april förra året kom så äntligen tanden fram, ner. Sedan i höstas håller Mr Orthodontist på med finliret, att få vuxentanden att sitta precis rakt. Vi är nästan där. Nästan.

• Snart skidor! Barnen har just börjat skolan efter jullovet, men om bara en månad är det februarilov, eller Half Term som de kallar det på barnens brittiska skola. Vi ska åka skidor i Lech, Österrike. TRor det blir riktigt riktigt bra.

• Sveriges Television. Kollar dokumentären om Jan Stenbeck via internet, SVT Play, och gillar det jag ser. Det är ju lite olika vilka program man kan se utomlands, men den här funkar. Jag är så tacksam!

It´s over and done

Finally. The kids are free.

Ja, the Midterms är över för den här gången. Nästa stora omgång blir första veckan i juni, tror jag, då är det dags för Finals.

Men ikväll är de lediga. Inga läxor. Glass till efterrätt. Hänger framför datorn och tv:n. Inga måsten.

Vilket betyder att jag är ledig jag med. Känns konstigt efter flera veckor med plugg och förhör av latin, franska, geografi, kemi och allt annat. Ironman har tagit hand om matten, det är hans grej.

Vi pustar ut. Andas.

Ändå tycker jag att dessa större prov på allt de läst faktiskt är bra. För de tvingas repetera och då förhoppningsvis verkligen lära sig bättre, så de kommer ihåg för framtiden. Och om man tar läxorna på allvar under terminens gång blir inte midterms och finals det hemska stressmoment man kan tro. Visst blir det en hel del plugg, men båda barnen tycker att det var mer repetition än plugg. Det är väl så det ska vara.

Silence. Studying.

Här råder tystnad nu ikväll. Barnen pluggar för fullt inför sina midterms om en dryg vecka.

Det är en svår balansgång att som förälder få dem att förstå hur mycket de faktiskt måste studera - MYCKET! - och samtidigt inte stressa upp dem.

Den här veckan verkar det som om lärarna äntligen minskat på läxorna, jag menar hur tror de att barnen ska hinna plugga till midterms om de samtidigt har läxor som tar flera timmar att göra varje kväll.

Suck alltså.

Sen fick Sonen ett stort grupparbete i Geography för 1.5 vecka sen. Kidsen skulle göra en nyhetssändning om tsunamin i Asien 2004. Kul projekt. Men som med alla grupparbeten blir det problem eftersom inte alla i gruppen har samma åsikt om när arbetet ska göras. För Sonen (och hans mamma!) fanns bara en väg och det var att göra allt direkt, första helgen de hade möjlighet. Sen försökte kompisarna säga att de inte kunde fortsätta med grupparbetet den söndagen, utan nästa helg... Well, då sa jag till Sonen att nu får du faktiskt ljuga och säga att du kan faktiskt inte alls den helgen, det är nu vi måste få till det.

Det tog skruv och så filmade de den söndagen. Sen har Sonen ägnat en massa tid åt att klippa ihop delarna och lägga på information, den går som en "ticker" längst ner i rutan.

Resultatet är riktigt riktigt bra. Sonen lärde sig en massa om tv när han hade morgon-tv i skolan i Connecticut, i 5th grade.

Anyway. Tillbaka till pluggandet.

Winter school uniform

Första oktober innebär att barnen ska ha vinter uniform. Nu är det skjorta och slips för Sonen, varje dag. Kan verka tråkigt men jag lovar att man sparar både tid och pengar med skoluniform. Det trodde jag inte när barnen började privatskolan här för ett år sen.

We like!

Ironman är i Berlin och jag håller ställningarna här hemma som vanligt. Verkar förresten som om höstvädret kom av sig, nu ska det bli runt 25 grC igen. Typiskt, jag som vill använda höstkläder.

White shirts

Vita skjortor på rad. Man skulle kunna tro att det är Makens garderob, men det är faktiskt Sonens skolskjortor.

Vit skjorta och skolslips. Varje dag. Man behöver inte fundera över kläder när barnen har strikt skoluniform.
..............................................
White shirts in a row. Kind of looks like Husbands closet, but these are in fact the Sons school shirts.

White shirt and school tie. Every day. No need thinking about what to wear when the kids have strict school uniform.