tisdag, december 08, 2015

Yoga som en hundraåring

Efter flera veckor med konstiga känningar i höfterna, inte direkt ont utan mer som att jag tappar all styrka där, bestämde jag mig för att göra yoga idag istället. Tror att jag behöver både styrkan och den stretch som man får av yoga.

Sagt och gjort. Började glatt men upptäckte snart att jag var typ lika smidig som en hundraåring. Stel och löjligt oflexibel. Skandal! Så kan man ju inte ha det. Imorron kör jag spinning som vanligt på onsdagar, men sen måste jag se till att få till det där med yoga i varje fall två gånger per vecka.

Julklappshandlandet går framåt. Försöker shoppa det mesta via internet. Sonen är svår dock, han sa faktiskt häromdan att han nog har det mesta, liksom inget kvar att önska.

4 kommentarer:

Desiree sa...

Yoga och pilates hjalper en hel del for att fa en att bli smidigare. Jag borde agna mig mer at dessa for jag kanner précis som du att jag ar sa attans stel.

Annika sa...

Mon kompis Lotta är galen i bikram yoga, hon trodde aldrig hon skulle tycka om det då hon började. Men hon är såld. Jag ska väl följa med ngn ggn, kanske, haha...
Stel är jag minsann också, så jag borde nog hänga med ngn ggn...lite rädd för värmen dock...

Anne sa...

Jag skulle gärna bli såld på yoga, jag tror det lätt kan hända om man ger det en chans. Jag är lite sugen på att börja simma en gång i veckan eller så, nu var det många år sedan sist men jag tycker det är rätt skön träning för kroppen. Man blir kanske inte smidigare direkt men känns skonsamt och brukar kännas så skönt. Unna mig massage är nåt annat jag skulle vilja prioritera.
Förresten, jag tycker det låter uppfriskande ha tonårsbarn som säger de har allt och egentligen inte önskar sig not. Bra jobbat av er föräldrar, bra uppfostran och värderingar ni har förmedlat. Jag tycker jag hör alltför mycket om tonåringar, oavsett hur mycket de har, bara kräver och ska ha materiella saker nonstop.

eastcoastmom sa...

Om man tränar på det sätt man själv gillar så blir det av! Simma är väl toppen!
Det är alltid svårt för sonen att komma på vad han önskar sig, kanske typiskt killar?