Det är en konstig vecka det här. Barnen har ju lov den här veckan också, två veckor spring break känns lyxigt. Förra veckan var vi på roadtrip.
This week nada planerat. (oj, se där hur jag slänger mig med språken!)
Men just nu känns det sådär att bara hänga. Det riktigt kryper i mig att se barnen knappt göra nåt alls. Vädret gör sitt till förstås, soligt och regn om vartannat.
Två ynka lektillfällen har vi fått till, Sonen träffade en kompis igår och imorron kommer en av Dotterns vänner hit. Det är som vanligt segt på kompisfronten - jag måste skriva om vår erfarenhet här, men det känns svårt utan att låta gnällig.
Vad jag ville ha sagt var att det är tufft att vara ledig i en stad där man knappt känner någon. Eller känner till något. Madrid känns inte sådär enkelt hemtamt ännu.
Nästa spring break ska superplaneras big time.
(och jag har såklart de vanliga måstena den här veckan: laga mat, tvätta, småstäda, träna...)
Grrringo, svensk i Colorado.
3 kommentarer:
Trist att det inte fanns fler lek-sugna kompisar. Annars kan det ju vara ganska bra att ha tråkigt också för då kanske man uppskattar tillfällena till lek mer. Precis som du skriver, det är inte lätt att få till det när det ännu inte är helt hemtamt.
Ja det där är inte lätt. Har de en hel del kompisar i skolan under skoltid eller har det varit svårt att hitta nya bra vänner? Är det så att kompisar de umgås med under skoltid bor på annat håll så att det krävs att körning behövs som kanske också försvårar? Sedan tar det ibland väldigt lång tid innan man finner nya vänner på ett nytt ställe. Jag vet ju själv hur jag har upplevt många söndagar här då vädret inte varit det bästa, allt är mer eller mindre stängt och jag känner mig ny i stan och inte direkt lyckats bygga upp ett umgänge ännu. Då är det inte så lätt att veta vad man ska göra av sig alla gånger.
Du får gärna skriva mer om detta. Intressant vilka erfarenheter man ofta möter på som ny i en stad och hur man bäst tacklar sådana här problem och löser dem på bästa sätt.
Kram!
Susanne: Well tråkigt är bra till en viss gräns...
Desiree: Ja det är ett stort problem, den geografiska spridningen på kompisar. Inte bra. Jag vill skriva men tvekar, vill inte verka gnällig.
Skicka en kommentar