För ett år sen fick jag höra en teori om inlärning av språk som vuxen: personen påstod att han inte kunde lära sig fler språk eftersom han redan talade tre språk flytande. Det var the curse of the 4th language.
Självklart var jag snar att hålla med eftersom jag hade svårt att lära mig spanska. Mitt språkcenter var kanske redan fullt av svenska, engelska och portugisiska. Det gick inte att trycka in flytande spanska också i min vuxna hjärna.
Hm. Troligen är det bortförklaringar.
Jag läste portugisiska i Brasilien och lärde mig till slut att tala riktigt bra, jo jag kan påstå att jag är flytande men det krävs mycket jobb att som vuxen över 30 att lära sig tala och läsa ett språk, skriva hyfsat. Men visst går det.
Sen är det ju så att en del språk känns svårare än andra. Tjeckiskan gjorde jag inte ens ett försök med, inte med två småbarn hemma, tiden fanns inte. Ironman läste en del men konstaterade också att det var inget enkelt språk, och han är annars fena på att lära sig nya språk.
Engelska är ju engelska. Jag var au-pair i Los Angeles för hundra år sen, det hjälpte mycket.
Sen var det spanskan. Enligt Ironman är portugisiska och spanska för lika, man måste glömma portugisiskan för att lära sig spanska. Det kändes helt fel för mig som kämpat så för portugisiskan och till slut vann en arbetsseger. Spanskan blev alltså aldrig bra. Jag förstår massor, men har svårt att göra mig förstådd (beroende på vem jag talar med, verkar som om en del spanjorer vill förstå, andra inte? när jag talar portinol!)
Hur som. Att lära sig landets språk är inte omöjligt. Har jag hört...
(jag läste franska och tyska i högstadiet och gymnasiet, av det kommer jag bara ihåg lite, men man märker ju när man reser att en del kan man trots allt, faktiskt mer än man tror)
Grrringo, svensk i Colorado.
13 kommentarer:
Det där med att lära sig ett nytt språk i vuxen ålder kräver en hel del. Jag sitter ju dagligen och kämpar med tyskan men jag tycker det är väldigt kul samtidigt. Jag tror inte alls på att det är så att när man kommer till fjärde språket så är det fullt i hjärnan. Tror inte på någon limit. Tyskan är ju mitt fjärde språk som jag håller på med just nu.
Däremot så blir det väldigt svårt för mig att försöka prata spanska nu som jag behärskar mindre bra än både svenskan och engelskan. Spanskan och tyskan krockar med varandra och tyskan tar över. Jag får tänka till och prata väääldigt långsamt på spanska för att det ska gå. Jag tror för att tyskan ligger i en sådan aktiv fas för mig just nu.
Jag tror alltid att det är bra att försöka lära sig lite av ett språk i det landet man bor. Flytande kommer jag nog inte bli men jag vill kunna förstå och kommunciera med min omgvining. Men jag förstår dig också när det gäller tidsbrist, småbarn och kanske ett ställe man inte skulle bo kvar på mer än ett par år när det gällde tjeckiskan.
Ett språk är ju en färskvara som måste underhållas för att bibehållas. Jag försöker därför att läsa så mycket som möjligt på engelska och tyska just nu. Försöker att umgås med english native speakers för att engelskan inte ska stagnera.
Kram!
Onekligen skönt att bo i ett engelskspråkigt land! Eller ja, Sydafrika har förvisso 11 officiella språk och ibland stöter man på människor som inte talar engelska eller mycket dåligt engelska. Men 99,9% av gångerna funkar engelska utmärkt. Däremot kan jag känna att MIN engelska inte är så bra som jag tidigare trott. Gick högstadiet i amerikansk skola och tyckte nog att min engelska var rätt bra. Men när jag nu bor i ett engelskspråkigt land så är det svårt att hitta ord och uttrycka sig ibland. Svenska är allt bra lättast!
Polska däremot lärde jag mig aldrig. Bodde i Polen i knappt 3 år men sonen var liten och jag jobbade på svenska Generalkonsulatet i Gdansk så det fanns inte så mycket tid att plugga. Men rätt mycket fastnade trots allt. Det var få polacker som kunde engelska i mitten på 90-talet. Men att gå och handla på polska det gick oftast. Jag kunde pengar och matvaror :). Tyska var det däremot många äldre som kunde så jag började använda min dåliga skoltyska mer och mer.
Spännande med språk!
Såklart du har rätt! Problemet med spanska och portugisiska är att de är så lika, de krockar totalt, och jag ville inte släppa portugisiskan som jag kämpade med så... Men man kan absolut lära sig fler språk än tre, troligen även som vuxen.
Det är såhär i vuxen ålder och när jag läser ditt inlägg som jag tackar mina föräldrar för att de kämpade för att lära mig sina språk! Mamma är från Tjeckien och pappa från Kroatien, så de språken kom 'på köpet' liksom (och hur många gånger jag än satt och grät över tjeckiskaböckerna så är jag lycklig över att jag tog tid och tålamod att lära mig den grammatiken!). Svenska och engelska kom ju i skolan, precis som tyskan (fast det har jag glömt 90% av) och nu i England hör knappt någon min brytning! Skulle vilja lära mig något mer språk faktiskt :) Språk är roligt och intressant!
Det är toppen att få några extraspråk som barn! Våra har ju svenskan och engelskan, och numera hyfsad spanska.
Klar fördel med engelskspråkigt land, jag håller med! Om man ska bo kvar i ett land måste man såklart lära sig språket.
Intressant!
Jag tycker språk som vuxen handlar så väldigt mycket om självförtroende också. Åtminstone är det så för mig. Jag kan känna att engelskan sätter lite krokben där, för det är ett språk man "kan" (eller i alla fall tror sig kunna) men sen när man väl bostätter sig i ett engelskspråkigt land så är det något helt annat. Åtminstone har det varit så för mig. Jag kämpar faktiskt med språket och mycket handlar om att jag lägger krokben för mig själv, är osäker och det hjälper ju inte ett dugg. Kanske det har att göra med hur man är som person överlag? Även i mitt modersmål, svenskan, har jag aldrig känt mig tryggare, bekvämare att uttrycka mig i skrift. Samma på engelska, där känner jag stort självförtroende i skrift men mycket mindre i tal.
Här i USA känner jag dock man har en enormt stor förståelse och tolerans för en person som bryter, inte talar perfekt engelska. Man nedvärderar inte, ser inte ner på eller släpper inte in den personen i olika kretsar eller att det hindrar en ute i arbetslivet heller osv. Av det jag förstår på inflyttade i Sverige (som inte har svenska som modersmål) är det väldigt tufft och perfektion krävs för att man ska anses som en "riktig" svensk.
I svenskan har jag alltid (och inte aldrig som jag i misstag skrev) känt mig tryggare och bättre att uttrycka mig i skrift.
Jag förstår dig till fullo vad gäller spanskan och portugiskan. De är väldigt lika så det blir lätt att man blandar ihop dem. Jätteku och intressant inlägg.
Tycker också amerikaner accepterar att man bryter på engelska, de är mest nyfikna över var man kommer från!
Ja, verkligen kul att hinna lära sig när man är ung. Man blir berikad kulturellt på ett helt annat sätt då (tror jag i alla fall), för att inte tala om anställningsmöjligheter senare i livet :)
Eastcostmom, leio seu blogg diariamente e fick Feliz por saber que você fala português. Sou brasileira mas moro na Suécia há 18 anos.
Eu falo, mas esqueci muito. Ainda entendo! Bem vindo aqui!!!
Skicka en kommentar