söndag, januari 20, 2013

Loving it or just liking

Igår var vi på trevlig cocktail, ett hej-då-party för vänner som flyttar från Madrid. Och som vanligt när man träffar människor man aldrig träffat, som där på festen, får man frågan om hur vi trivs?

Jag försöker alltid svara positivt, för det är ju vad alla vill höra.

Men allvarligt talat så beror det på dagsformen.

En bra dag trivs vi - jag! - jättebra, det är verkligen kul att bo i Europa igen. Jag gillar att upptäcka en ny kultur och att bli förvånad ibland, att lära mig något nytt.

Men en mindre bra dag. Nä då känns det inte lika bra och då måste jag ljuga när jag får frågan.

Kanske kan alla förstå att alla trivs någonstans men alla trivs inte lika bra överallt, och inte hela tiden. Det går upp och ner. Spanien är det fjärde landet vi flyttat till och det finns sånt som är bra och mindre bra med alla platser vi bott på.

Där i baren på partyt med människor vi kände och inte kände, då kunde jag svara uppriktigt att vi trivs riktigt bra. Barnen har funnit sig tillrätta. Spanien har massor att erbjuda. Igår var en bra dag att ställa frågan och få ett positivt svar.

En annan dag kanske jag måste halvljuga.

Story of my expat-life.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Underbart inlägg! Precis spot on hur det känns. Önskar jag skrivit inlägget själv. Det kan ju inte vara på topp jämnt, samtidigt om man tänker efter lite...har man det ju ganska bra ;)
Kram från france

Desiree sa...

Ja visst är det så. Det finns alltid sådant som är bra och mindre bra vart i världen man än bor. Det är även så om man bor i sin hemstad. Flyttar man runt och bor utomlands så tänker man mer på det än om man skulle bott kvar hela livet på samma plats eller i samma stad. Man jämför nog lite mer om man kan då man bott på flera olika ställen. Men som expat får man nog frågan om man trivs betydligt oftare än om man bott i Sverige. Ibland får man ljuga lite och ibland känns allt på topp som du säger.
Kram!

eastcoastmom sa...

Tack tjejer! Man vill ju inte verka gnällig, så jag brukar ta det negativa med mina BFFs...
Kramar

Annika sa...

Precis, sådär är det ju.
När ngn frågar hur jag trivs här i USA tar jag bara den positiva versionen. Men sanningen är ju att jag trivs, men perfekt är det ju inte.
men det är det år andra sidan ingenstans.
Precis som du tar jag det negativa med BFFS, speciellt sådana som sitter i samma sits.
Kram!

Anne sa...

Min erfarenhet är att många inte förstår nyanserna (folk som inte flyttat och bytt land/länder, andra expats förstår), så säger man nånting negativt bara för att man just den dagen inte tycker det är tipp topp så gör andra en större grej av det och trot man ALLTID vantrivs eller inte alls tycker nånting är positivt i det nya landet. Förstorar upp, gör det mer dramatiskt när det ju i själva verket är rätt odramatiskt och som du bra säger: det finns bra och dåliga saker och det går upp och ner.
Så ja...det är definitivt bättre att halvljuga de där gångerna man får frågan och inte är på topp...