Häromnatten var Sonen uppe och gick i sömnen. Igen.
Jag hörde att han var uppe och tyckte att han lät så konstigt så jag gick och kollade honom. Han hasade fram.
Kände igen det konstiga huttrandet, eller vad man ska kalla det, som han gjorde förra gången han gick i sömnen. Så jag frågade honom, är du vaken?
- Ja jag är vaken, svarade han. Kom och lägg dig här hos mig mamma.
Yrvaken som jag själv var så trodde jag honom.
Han for upp igen efter två minuter och skulle på toa igen. Drack en klunk vatten. Hasade sen tillbaka till sängen. Han kunde liksom inte lugna ner sig. Pratade lite osammanhängande, men nä, han gick inte i sömnen sa han.
Jag gick och la mig och Maken gick upp:
- Jamen har går ju i sömen! tyckte Maken.
Och han hade såklart rätt.
En gång till var Sonen uppe och virrade. Drack mera vatten. Sen lugnade han ner sig och somnade ordentligt.
På morgonen kom han inte ihåg nånting. Men barnen skrattade så de grät när jag berättade!
Nästa gång filmar jag honom.