onsdag, november 30, 2005

Sonen har hårdtränat

... i poolen hela veckan, utan att själv förstå det. Han var i vattnet 5-6-7 timmar varje dag, vattne tvar 1.3 meter djupt, han bottnade alltså inte. Ibland hade han nåt flythjälpmedel men då bogserade han oftast lillasyster eller nån annan kompis, så det var G som jobbade.

Han är underbar i vattnet! När vi var vid Punta Mita snorklade han med pappa K och han såg "fiskar som i Finding Nemo!".

Nu planerar jag som bäst glöggen vi ska ha på lördag. Orkar jag göra fudge...? Kanske.

Det regnar här i Connecticut idag...

... men det känns ändå bra att vara hemma igen. Borta bra men hemma bäst. Home sweet home. Lar doce lar. Undrar om alla språk har samma ordspråk?

TRodde aldrig jag skulle få upp sonen i tid på morgonen, men det gick faktiskt. Och han var på bra humör när vi vinkade hej då vid skolbussen. Dottern sjöng hela vägen i bilen påväg till sin preschool.

Jag har femtielva tvättmaskiner att sätta igång och ett berg av tvätt att vika.

Så visst. Tillbaka i verkligheten.

tisdag, november 29, 2005

Puerto Vallarta - New York, en massa timmars flyg

Men hemma är vi. Eller egentligen är det inte så många timmars flyg, men vi flög på poäng (samlade flygbolagspoäng) och då gick resan via Dallas, så vi har varit på resande fot hela dagen. Barnen somnade snabbt här hemma i sina sängar, de har förresten varit på bästa humör och uppfört sig helbra.

Mexico var underbart. Dit reser vi gärna igen. Drack drinkar vid poolen, mest michelada - mexikansk öl, mycket limejuice och saltad kant på glaset - och åt texmex mat i solen. Barnen badade och hade kul, hittade kompisar och lekte med våra vänners barn, som är lite yngre än våra.

Nu ska jag väl sätta igång och julpynta, antar jag. Det är ju den tiden på året.

onsdag, november 23, 2005

Mexico

Si, vi ar i Puerto Vallarta, Mexico, och barnen vill flytta hit, sager de.
- For man kan ata frukost utomhus varje dag, sa G.

Forsta dagen, mondags, fick vi hjalpa nyklackta skoldpaddsungar till havet. I en inhagnad pa hotellomradet finns massor med skoldpaddsagg nedgravda, det ar ett djurskyddsprojekt som hotellet bedriver. Bade G och A hade varsin liten unge i handerna som de hjalpte till vattnet. Coolt!

Inte ett moln pa himlen. 31 grC. Det har ar precis vad vi behover en vecka.

söndag, november 20, 2005

Going into lip-flop mode

Nu tar vi semester. Flip-flops på, hela familjen, barn som vuxna.

Puerto Vallarta, Mexico, här kommer vi! (hoppas jag klarar mig på portugisiska, kanske engelska, kan ingen spanska)

lördag, november 19, 2005

Vilken skillnad en dag gör

Ny dag. Nytt humör. Nya utmaningar. Vilken skillnad. Omstarten blev bra. Dagen liksom bara flöt på. Hela eftermiddan lekte barnen med grannbarnen härbakom, de är också svenska och att tala svenska är ju nåt mina barn behöver. De hade kul dessutom. Jag och mamman, A, tog en lång promenad medan kidsen lekte (under pappornas överseende).

Nu har vi just ätit middag - köttgryta och couscous, gott rödvin till - och snart är det sängdags för yngre delen av familjen.

Packar gör vi imorgon.

Det är 28 grC i Puerto Vallarta. Här var det -3 grC imorse.

fredag, november 18, 2005

Djupt andetag nu

...imorgon tar vi nya tag.

Ingen bra em med barnen, den där minitonåringen driver mig till vansinne ibland. Den lilla också för den delen.

Hur de kan vara två så olika personer hemma och i skolan är en gåta. De trevliga fina väluppfostrade barn som är i skolan bor inte hemma hos mig. Underligt.

Men imorgon är en annan dag. Dessutom Aikido, som G verkar gilla, bra.

Vilken utsikt

Äntligen äntligen äntligen! Fönstren är putsade. Vilken skillnad. Som den lata hemmafru jag är putsade jag såklart inte själv. Nejdå. Hyrde in fönsterputsare. Å andra sidan är det lite bökigt att putsa våra fönster eftersom fönstren öppnas utåt, så det är mycket flängande på stegar när man ska putsa. Det ville jag slippa. (klart jag kunde putsat insidan, men... äh... vi hade inhyrda fönsterputsare när vi bodde i Stockholm också, för tio år sen)

Nedräkning till Mexico. Vi flyger tidigt måndag morgon.

torsdag, november 17, 2005

Nu har jag möblerat om

Igår onsdag hade jag en interior designer här, inredningsarkitekt, en svenska. Det var mycket... svävande åsikter... mest ville jag ha råd om
1. de båda öppna spisarna som ser tråkiga ut
2. färgsättning, vill ha nån bra beige-brun-gråaktig färg, den kallas nog latte i Sverige, efter cafe latte, ja kaffe med varm mjölk heter ju så numera.

Efteråt var jag alldeles vimmelkantig och visst hade jag fått en del bra handfasta råd men jag kände mig också otroligt nedtryckt i skorna. Jag som nyss trivts så i vårt hus visste inte alls om det var så speciellt längre. Hm.

Nu är det en ny dag och solen skiner igen - det gjorde den inte igår, kan ha varit bidragande orsak till min sinnestämning - och jag har börjat med att möblera om i kontoret. Resultat är absolut bättre än förut. Följdproblemet är att jag måste göra mig av med några skåp som inte längre behövs.

Så, visst, inredaren kom med några råd jag tänker följa. Ommöblering av kontor och sovrum tänker jag testa. Kontoret hade jag redan funderat på. Sovrummet hade jag aldrig ens tänkt tanken. Lösningen för taket i vardagsrummet är den som maken faktiskt pratade om för två veckor sen, det var ju kul att höra samma sak från ett utbildat proffs.

Men nån bra färghjälp tycker jag inte jag fick. Å andra sidan har jag tvingats att tänka ännu mera, så jag tror jag vet hur jag ska måla nu, vilket är bra.

Över till nåt helt annat:
Nu är sonen anmäld till gymnastik, den börjar i januari. Det är en ny grupp, han skulle ju börjat i september men den gruppen var full, med väntelista. Gymnastik passade honom bra, han studsar ju ändå fram här hemma.

onsdag, november 16, 2005

Kvartsamtal om sonen

... och frågan är varför man alltid är lite nervös över att träffa sina barns lärare? Trots att jag ju känner, eller nej - vet! - , att det inte är några problem. No worries.

Så. nej. Allt var så bra med sonen i skolan enligt hans lärare. Han kan redan läsa, skriva och räkna så mycket som de minst ska kunna när de slutar First Grade.

Enda, mindre, problemet är hans handstil. Den skulle han kunna jobba på lite.

Å andra sidan, jag tror inte att taskig handstil hindrat någon från att lyckas här i livet. Barnens fars handstil är absolut inte vacker. Bara som exempel.

tisdag, november 15, 2005

Moviestar som granne

Jo det är faktiskt sant, här på vår lilla återvändsgata bor det en skådis som gjort filmer i Hollywood. Hon bor i huset som alltid ser helt övergivet ut. Just nu är hennes bil borta, hon kör en svart Jeep. Kanske är hon borta på nån filminspelning. Hon är inte största filmstjärnan men jag har sett några av filmerna, så jag känner igen namnet. Linda Fiorentino. Jag har sett henne en enda gång sen vi flyttade hit för snart två år sen.

Det kan man kalla att leva incognito.

Imorgon har jag möte med en inredningsarkitekt för att prata färgsättning. Nu ska här målas.

Three two one!

Nu räknar dottern baklänges på engelska. Från fem till ett, hon lär sig det i preschool säger hon. Hon räknar på fingrarna så jag tror hon förstår vad hon gör och säger.

Den här veckan är lite konstig, det är conference week i sonens skola. Alla slutar då kl ett och på eftermiddan är det parent-teacher conferences, kvartsamtal på svenska. Imorgon onsdag ska jag till skolan och få veta hur det går för sonen. Hittills har jag inte varit orolig det minsta, men så fick jag veta att en av hans kompisar har problem i skolan - han är helt ointresserad av att ens försöka lära sig läsa och räknar inte ens till 20, grabben är lika gammal som G - och då blev såklart jag lite orolig. När jag ju egentligen vet att det är som det ska med G, han halvläser, skriver kreativt - stavar som han vill, vilket de ska i ettan - och har absolut inga problem med att räkna.

Imorgon vet jag med säkerhet.

måndag, november 14, 2005

Huvudvärk

Nu var det länge sen sista så jag ska väl inte klaga, men jag har en hemska huvudvärk. Den har kommit smygande nu ikväll.

Borde kanske sova.

Men först måste jag maila en inredningsarkitekt som kommer hit på onsdag. Vi vill ha tips om bra färgsättning och hur vi ska göra med taket i vardagsrummet. Är trötta på det bastubruna innetaket.

Barnuppdatering: glada, superglada. G studsade, verkligen studsade!, omkring här på kvällen. Vi bakade morotsmuffins och de smakade på smeten, såklart. Det bästa de vet.

Kanske det bästa mamma vet också.

söndag, november 13, 2005

Just one of those days

Man kan verkligen fråga sig varför barnen envisas med att vakna tidigare på helgerna än jag får väcka dem på vardagarna. Idag var sonen uppe med tuppen, eller det kändes så, klockan var strax efter 6.30. Dottern vaknade en stund senare. Alldeles för tidigt båda två om nån frågar mig.

Dagen blev därefter.

Alltså. *suck*

Positivt:
- extraspegeln och toapappershållaren i vårt badrum på plats. Tokgillar badrummet, det har en otroligt skön "spa-känsla", det är vilsamt, faktiskt vackert. Trots att det inte alls blev som vi först planerade det, inte det minsta.
- draperierna till vardagsrummet är sydda och uppsatta. Resultatet över förväntan. Snyggt, otroligt ombonat, läckert. (om vi inte har draperier är det som att elda för kråkorna - verkligen! - tror de där draperierna sparar oss minst 100 dollar i månaden)

lördag, november 12, 2005

Inte ett moln på himlen

Vilken dag! Inte ett moln på himlen, jo kanske ett enda litet. G var jätteglad på aikidon - som inte är helt enkel, det är många moment att gå igenom - och barnen var faktiskt glada nästan hela dan.

Glada barn blir en bra dag. Så är det. Efter en kall morgon och frost i natt hade vi nästan 20 grC varmt, skönt.

Kidsen i lövhögen


Inatt var det frost. Vintern är här.

fredag, november 11, 2005

Hon gillar bara rosa

Hon gillar bara rosa, vår lilla prinsessa. Allt ska vara rosa. Eller prinsessa är hon inte ännu säger hon, det blir hon när hon gifter sig. För gifta sig ska hon göra, med pappa, eller kanske storebror Gabriel, hon har inte riktigt bestämt sig ännu.

Storebror bryr sig inte om kläder. Visserligen gillar han orange men det är inget krav att kläderna ska vara orange för det. Kläder får gärna vara snygga men han litar på att det mamma väljer på morgonen, det passar bra.

Glad idag: G blir uppflyttad en grupp i simskolan när nästa termin börjar. Han är för duktig för den grupp han går i nu.

torsdag, november 10, 2005

Tunga ögon av smink

Troligen är det bara jag, men ofta när jag sminkar mig - och det är ändå minimalt med mascara och lite ögonpenna - känns det som om ögonen blir alldeles tunga av sminket. Just nu funderar jag på om det inte är läge för att ta bort eländet för kvällen. barnen kommer nog inte att opponera sig över att se mamma osminkad (vilket f ö är för det mesta).

På golvet i tv-rummet har barnen byggt sig en tvårummare, en hus med två lika stora rum av kartongerna vi fick häromdan. G sågade ett stort hål mellan så de kan hälsa på varann. Han är otroligt energisk och kreativ.

onsdag, november 09, 2005

Det stora julklappsavslöjandet

Nu har sista delleveransen från Lands End anlänt, i en hyfsat stor kartong. Jag smugglade ur den del som hörde till julklappen, den var märkt med respektive barns namn - ok ok, jag kan avslöja att de får varsin stor Bean Bag att sitta på, med sitt namn, men berätta inte nu! - resten fick kidsen prova. Diverse kläder och varsin fleecefilt, som det är nu slåss de om de vi har, bättre de får sin egen.

Barnen, speciellt storebror G!, är otroligt nyfikna på denna julklapp. Såklart, lådan den fanns i var ju så stooooor.

Här ösregnar det. Det behövs. Dessutom åskar och blixtrar det en hel del. jag borde nog stäga av datorn.

Trött tröttare

"Mamma, nu blir jag trött på dig!" sa dottern idag på morgonen. "Jag har ju redan sagt att jag kan bära båda väskorna."
Ok ok, mamma tjatar alltså.

"Neeeej, väck mig inte så tidigt! jag har inte sovit klaaart!" så lät det från under täcket i sonens säng imorse. "Åhhhh va jag är trött..."
Mera mamma tjat.

Tjatmamma är vad jag är en del dagar.

tisdag, november 08, 2005

Superhemliga paket

När vi kom hem från sonens simskola - som är simskola på den högre nivån, de lär sig ryggsim, flyta, riktig crawl och annat - kom vi inte in genom ytterdörren: den var blockerad av två ENORMA paket från Lands End.

Barnen blev såklart till sig och ville öppna paketen direkt, men det fick de inte. Jag vet att det ligger julklappar däri. Något stort och mjukt som jag beställt till barnen. Öppnade en av lådorna nu när de somnat och kunde bara konstatera att ja, det är julklappar.

Så nu måste här gömmas ordentligt. Enda stället jag kan tänka mig som funkar är vinden. barnen är överallt och rotar...

Leksaker är viktiga grejer

"Mamma, jag saknar K och L som vi lekte med i Prag," sa dottern på morgonen.
"ja, de var bra kompisar", svarade jag.
"Och mamma, de hade så många roliga leksaker!", avslutde dottern.

För det är ofta leksakerna som är viktiga och som de kommer ihåg. Särskilt andras leksaker. Barn är materialister.

måndag, november 07, 2005

Och löven de bara regnar ner



Det tog bara en natt, så var terassen full av löv igen. Och jag och barnen som sopade och krattade så fint. Framsidan är ännu värre, så mycket löv att man inte ser gräsmattan.

I bakgrunden på bilden kan man se den cypresshäck som grannen planterat, bara att tacka och ta emot.

Vansinne

Man ska akta sig noga för vad man säger till sina barn, det kommer alltid tillbaka förr eller senare:

"G du driver mig till vansinne!" skrek lillasyster A till storebror imorse vid frukosten. Och jag förstår henne, han var på ett otroligt retsamt humör, men jag vet ju var hon fått orden ifrån.

söndag, november 06, 2005

Middag på Aquavit, nästan i alla fall

Sanslöst god middag igår kväll, lördag. Mannen ansvarade, som vanligt på helgerna, för det mesta, recepten kom från Aquavits kokbok. Huvudrätten var lamm, som sakta stekts i ugn, mer än 7 timmar. Själv stod jag för en sallad och efterrätten, en cookies and cream semifreddo med lite färska hallon strödda ovanpå. Riktigt gott det med.

Vi har haft besök i helgen, P från Stockholm tog svängen förbi när han ändå var här i USA. Det blev sena kvällar med mat och vin och prat. trevligt men nu är jag zzzömnig. Och så vill jag dyka ner i det lager svenska tidningar som gästen hade med sig.

fredag, november 04, 2005

Sonen som engelskalärare

Sonen, 6 år, har börjat rätta sina föräldrar när vi talar engelska. Bara att svälja stoltheten och göra som han säger:

"Men pappa, det heter inte Wader, så säger man inte, det heter Darth Vader!", påpekade G ikväll, något irriterat, för hur kan pappa vara så knasig att han inte vet hur man säger v och w? (uttalas ju olika på engelska, men inte alltid så enkelt)

Engelsk grammatik på svenska

Ett problem barnen har när de talar svenska är att de ganska ofta använder den engelska grammatiken i sin svenska. Och det blir ju oftast fel. Engelskan använder inte alltid de småord som vi har i svenskan, resultatet låter mycket konstigt:

"Berätta mig", sa sonen häromdan. Berätta för mig, säger man ju på svenska, han hade gjort som på engelskan där man ju säger "tell me".

Språk är svårt, även för de som blir flerspråkiga som barn.

torsdag, november 03, 2005

Gräset klippt

För sista gången i höst, i år!, är gräsmattan klippt. Upptäckte i helgen att det inte går att räfsa ihop löven från träden eftersom gräset var för långt. Men nu så. Planen är att räfsa löv själva, för hand. Inte som alla andra gör här - hyr in några killar från latinamerika som går omkring med lövblåsarmaskiner som dånar nåt makalöst.

Stor tomt ska man ha, men det är ingen som gör något själv på tomten. Vi anses nog som halvbohemer som faktiskt är ute i trädgården och fixar en del själva.

onsdag, november 02, 2005

"This is nurse Debbie from school..."

"Hello, det här är skolsköterska Debbie från skolan, din som G har slagit i huvudet..."

Det är ju precis ett sånt samtal man inte vill ha. Någonsin.

Jag hade just stigit ur bilen hemma, hade just hämtat A från preschool, när jag svarade på mobilen. G var i sjukstugan och borde åka hem, han hade slagit i huvudet ordentligt men verkade inte ha nån hjärnskakning. In i bilen igen och till skolan. Där låg G på en brits och såg blek ut, troligen mest för att situationen var så ovan. Han hade en stor blåröd bula på ena sidan av pannan.

Men att få G att ligga ner stilla och inte göra något, det var ju stört omöjligt. Han är inte den fysiskt lugna typen om man säger så. Efter en timme hemma var han nästan lika studsig som vanligt. Så var det med den eventuella hjärnskakningen.

Annars: underbart soligt höstväder, 17 grC, knappt ett moln på himlen. Jag har satt upp några enkla vita hissgardiner, bl a i kontoret och barnens rum, det gjorde en enorm skillnad. Rummen ser mera färdiga ut.

Tack, snälla granne

Sedan nån månad tillbaka har vi nya grannar. Huset är stort, en bra bit över 6.000 sq ft (6.000 sq ft är 557 kvm enl Digital Dutch) och det är vad vi vet ett spekulationsbygge. Meningen är att byggaren ska bo där två år och sedan sälja, skattfördelar mot att sälja direkt.

Anyway. För en månad sen frågade grannen K om vi planerade att sätta upp nåt staket eller en häck mellan vår och grannens tomt. Det vill vi egentligen, men vi sa nej, bättre att kolla vad byggaren tänkte göra först.

Och nu har han planterat en stor hög häck med cypresser på tomtgränsen. Jättesnyggt från vår sida också, förstås.

Tack får man väl säga.

tisdag, november 01, 2005

Vill inte sova, och inte vakna heller.

Nä, G vill inte sova på kvällarna när det är dags. Ändå lägger han sig hyfsat utan stora protester, men de flesta kvällar smyger han omkring och hämtar olika leksaker till sängen eller bara ligger och pratar för sig själv länge innan han somnar.

"Men mamma jag har inte sovit klart än, väck mig inte så tidigt!" sa han imorse.

vad kan jag säga? Sexåringar.

Svensk musik

Egentligen lyssnar vi mest på brasiliansk musik här hemma. Men när jag är hemma själv på förmiddagarna, när barnen är i sina skolor och mannen jobbar, då lyssnar jag ibland på Svenska Favoriter via internet. Då viker jag tvätt eller bäddar barnens sängar och lyssnar på svensk musik.

Det är ganska mysigt.