Häromnatten var Sonen uppe och gick i sömnen. Igen.
Jag hörde att han var uppe och tyckte att han lät så konstigt så jag gick och kollade honom. Han hasade fram.
Kände igen det konstiga huttrandet, eller vad man ska kalla det, som han gjorde förra gången han gick i sömnen. Så jag frågade honom, är du vaken?
- Ja jag är vaken, svarade han. Kom och lägg dig här hos mig mamma.
Yrvaken som jag själv var så trodde jag honom.
Han for upp igen efter två minuter och skulle på toa igen. Drack en klunk vatten. Hasade sen tillbaka till sängen. Han kunde liksom inte lugna ner sig. Pratade lite osammanhängande, men nä, han gick inte i sömnen sa han.
Jag gick och la mig och Maken gick upp:
- Jamen har går ju i sömen! tyckte Maken.
Och han hade såklart rätt.
En gång till var Sonen uppe och virrade. Drack mera vatten. Sen lugnade han ner sig och somnade ordentligt.
På morgonen kom han inte ihåg nånting. Men barnen skrattade så de grät när jag berättade!
Nästa gång filmar jag honom.
2 kommentarer:
Forstar att barnen tyckte det var kul, och som du sager kan det ju vara spannande att filma och roligt att se for honom sjalv. Tycker att det ar lite laskigt, tank om han skulle gora sig illa, snubbla eller ga in i nagot, man hor ju ocksa ibland om folk som oppnar kylskap, satter pa spisen etc och ska laga mat mitt i natten..kanske dags att lasa dorren till koket? Forhoppningsvis ar det ju nagot som gar over fort, har han alltid gjort det eller alldeles nyligen bara? Ha det bra!
jag var oxå en riktigt sömngångare när jag var barn...var uppe o traskade var o varannan natt. Jag trodde mina föräldrar hittade på när de berättade vad jag gjort på natten, hade ju inte en susning om ngt. Det är lustigt det där....
Tur att er son inte försöker ta sig ut iallafall.
Skicka en kommentar