jo, det var faktiskt nån som nästan bröt benet igår, storebror i familjen vi var hos igår kväll (lördag) trillade ner från soffan precis innan vi skulle åka hem och han började skrika nåt förtvivlat! Vi trodde väl alla att det var mest trötthet men idag kunde han fortfarande inte stiga på benet så föräldrarna tog honom till akuten. Där konstaterades en spricka i underbenet. Det blir nån sorts stödskena på benet, hur länge visste inte föräldrarna ännu. Stackars lille 3.5-åring., han är klasskompis med A.
Vi har tagit det ganska lugnt idag. Jag snodde ihop scones till frukost. Barnen var på bästa humör. Pappa K tog med dem till kälkbacken medan jag städade, bäddade, satt lite framför datorn (vilket väl inte förvånar nån?!!), lagade lunch - soppa med grönsaker, tomarpuré och kött, mormors recept - och tittade lite i NY Times. Fick ordning på barnens papper från skolan, sånt som lätt hamnar på hög. Barnen hjälpte mig att sortera tvätten, de skulle ta reda på sin del av tvätten, vika den och lägga den i sina lådor. Faktiskt gjorde de ett ganska bra jobb, kläderna hamnade i varje fall på rätt plats, och det är ju halva jobbet.
Som vanligt är man ganska trött på söndagskvällen, på nåt konstigt vis ser jag fram emot måndag. Ska träna, springa eller kanske ta trappmaskinen, med iPoden går det som en dans den där halvtimmen.
Grrringo, svensk i Colorado.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar