Kompisar. Lite irriterande.

Nu när vår tid i Spanien börjar gå mot sitt slut tänkte jag ventlilera några saker som gjort mig irriterad vad gäller barnens kompisars föräldrar. Oförstående. Förvånad.

Dottern hade en kompis - de är inte ovänner numera men inte längre bästa vänner - som hon träffade då och då på fredagar efter skolan. Antingen följde kompisen med hit eller så åkte dem hem till kompisens hem. Tills förra vintern. Då mamman i andra familjen plötsligt tyckte att det var en bra idé att boka in gitarrlektioner på fredagar.

Så rann den vänskapen ut i sanden.

Sonen hade flera kompisar första året, men tyvärr flyttade två av dem efter det året, till Sydkorea respektive Singapore. Sedan dess har han mest träffat sin bästa kompis som bor på andra sidan stan, på fredagar efter skolan. Fredagen innan höstlovet hade killarna gjort upp om att Sonen skulle följa med kompisen hem. Då bokar plötsligt mamman en läkartid till kompisen efter skolan, och tycker "det är väl inga problem, din kompis kan väl följa med och så kan ni ha kul efteråt..." Nä tack, tyckte Sonen, och så blev det inget.

Det här är ganska typiskt. Med några få undantag. Föräldrar försöker liksom inte hjälpa sina barn att ha ett socialt liv. Barnen går i privatskola och kommer från alla håll och kanter, har kanske långt till sina skolkompisar. Jag kan tycka att när man väljer en skola långt från där man bor, då får man som förälder hjälpa till att skjutsa till kompisar då och då. Men attan vad det verkar svårt.

Eller att man skapar ett hinder så barnen inte kan träffas. Som gitarrlektioner.

Blä för det, tycker jag.

(det här kan jag utveckla, spinna vidare på och skriva massor om, så det blir kanske mer nån dag...)

Telefonen går varm

Ofta ser man bara fötterna av Dottern, där hon ligger i soffan och pratar med bästisen E.

Och pratar och pratar. Fnissar.

De diskuterar läxor. Vad som hänt i skolan. Vad lärarna sagt eller gjort. Kläder förstås. Musik de gillar. Och så delar de recept på olika bakverk. Som tolvåriga tjejer gör.

Vi har tre telefoner här hemma, det ska finnas en på undervåningen och två på övervåningen. Det är sällan det är så. De där telefonerna kan vara lite varstans. När det ringer får man springa omkring och leta telefon för att alls kunna svara.

Ofta hittar jag alla tre telefonerna i Dotterns rum.

Ooops. Som hon skulle säga.

Söndag med god mat

Fiskade upp Sonen och till min förvåning ville hans kompis mamma prata med mig. Sånt gillar jag. Man vill gärna känna barnens kompisars föräldrar.

Anyway. Hon undrade om vi kunde komma överens om hur mycket våra söner spelade online, tillsammans. Skolan är ju viktig också, tyckte hon.

Halleluja! tyckte jag. Now we're talking.

Så nu har vi som föräldrar kommit överens så det kan inte bli nåt snack om att "min kompis får spela massor!", jättebra.

Nu massor med mat. Pulled pork. Guacamole. Coleslaw. Black beans. Sallad.

Bring it on.

Vattenlek

Ironman tog med barnen och deras bästa vänner till en vattenpark idag, för att de jobbat så bra det här året i skolan. För det har de. Svårt många rutschkanor med vatten var det. Och soligt. Maximalt skoj!

Sen kom de hem och en av vännernas familjer stannade kvar när det skulle hämtas barn och åt grillade hamburgare med oss.

Och frusen cheesecake jag snott ihop. Kanske världens godaste dessert enligt Dottern.

En del brasiliansk Guarana slank ner också. Gott det.

Nästan hel familjen igen

Konstig helg det här, särskilt för mig. Ironman bortrest och barnen ganska upptagna. Igår var de båda iväg flera timmar på skolans Summer Fair, jag hade inte lust. Sen hade Dottern sin gulliga svensk-mexikanska kompis här, de badade, tittade på film och bakade de ljuvligaste cupcakes.

Sonen vad bjuden till en spansk klasskompis på sleepover. Det är killen vars pappa har extremdyra bilar. Och två swimmingpools. Fotbollsplan. Basketplan. Tennisplan. Sauna. Och lunchen idag fixades av tre kockar.

Jo jag blir lite matt. Men det är bra att kunna umgås med personer från olika bakgrund, det är ju det, så why not liksom. Jag hämtade Sonen idag sent på eftermiddan och han hade haft hur kul som helst. Bra.

Under tiden i vår lilla värld. Jag och Dottern hade pizzalunch och det var jättegott. Tunn pizza på krispig botten. Just the way we like it.

Nu väntar vi på Ironman som landar sent ikväll. Han mådde oförskämt bra sa han när jag pratade med honom. Längtar.

It`s Friday. Relax.

Kors i taket. Jag har satt på elementen igen. Det är bara 10 grC utomhus idag, regnar till och från. Förra året badade barnen i poolen i mitten av maj, så varmt var det.

Båda kidsen hade med sig kompisar hem från skolan. Jag har just bjudit på chicken-chili med black beans och serverat i mjuka tortillas med creme fraiche, sallad, salsa och riven ost. Lite som det som tydligen är standard i Sverige på fredagarna, tacos. Kan berätta att den här varianten gick hem, ordentligt.

Maken kommer hem vid 21-tiden trodde han. Alldeles för sent för att vara en fredag tycker jag. Konferensen snodde ju dessutom helgdagen, i onsdags, då han reste tidigt på morgonen. Och på söndag sen eftermiddag sticker han igen, den här gången till Istanbul.

Igår kväll roade jag mig med att se en dokumentär, Commune, via Netflix. Gillade den jättemycket. Se den!

Let`s do a list!

• Brunch. Idag gjorde jag american pancakes och fruktsallad till barnens lunch. Dottern har sin bästa kompis här och tjejerna verkade inte ha nån botten vad gällde lunchen! Tycker det är svårt att göra mat när barnen har kompisar här hemma i Madrid, i Connecticut var det tvärtom busenkelt!, men här petar barnen i maten. Men pancakes alltså, vilken grej tydligen! Det gick hem.

• Regning vår. Faktiskt regnigaste sen 1949. Deprimerande tycker de flesta här. Jag har ju regnigare klimat att jämföra med så... Allt är relativt.

• The New York Times. Say no more.

• Klipptid. Idag hade vi klipptid för Sonen som faktiskt tjatat om att få komma till frisören, grabben tyckte inte håret låg som det skulle längre. Hmm. Nu är han i alla fall nyklippt och wow! det var snyggaste klippningen hittills. Den här frisören kan sina grejer. Sonen var SÅ nöjd.

• Måla naglarna. Har skärpt mig rejält och målade naglarna idag. Naglarna är målade i Best Boyfriend från Essie, ett nagellack som knappt syns. Men snyggt är det.

• Träning. Som ni ser tränar vissa i familjen på sin vighet. Dottern gör split i handstående, eller hur man nu ska beskriva det. Galet.

Lek och lek

Först läxor fram till tolv - geografi, spanska, matte och naturkunskap - för Sonen.

Sen lek resten av dagen med kompisen D. Bad i poolen, tennis och en hel del fotboll. Vi hann med en riktigt sen lunch på tjusig restaurang också, innan han blev hämtad av sina föräldrar.

Lustigt, Sonens bästa vän i USA var också från London. Nu har han D här som visserligen aldrig bott i UK men har brittiska föräldrar och därför talar brittisk engelska. De går faktiskt inte ens i samma klass här, Sonen och D, ändå verkar de ha funnit varann.

Nu har barnen lagt sig och jag sitter ute på terassen med ett glas vitt vin. 23 grC ute. Ingen luftfuktighet. Inga mygg.

Life is really tough... Not.

Sånt som gör mig glad

Ingen av barnen hade playdates efter skolan. Det känns tråkigt en fredag.

En av Dotterns kompisar som glömt bort flera playdates, hade lovat ringa. Men Dottern som kom gråtande av bussen sa att hon litade inte ett spår på att den sk kompisen skulle ringa.

Och Sonen var besviken på en kompis som inte hade tid.

Aj vad det gjorde ont att höra.

Men så ringde telefonen. Två gånger.

Först en av Sonens nyfunna vänner som hade fått ändrade planer.

Sen en av Dotterns andra kompisar (som jag gillar jättemycket, en tjej man kan lita på) som ville leka.

Och så var den fredagen räddad.

Improviserad teater

Foto: eastcoastmom via iPhone

Två kompisar hade Dottern här idag och de gjorde en improviserad teater som handlade om en lärarvikarie och två busiga elever.

(ska man bli orolig?)

Efteråt såg rummet ut som hela havet stormar. Det gör det alltid när hon har sina vänner här.

Doing the Macarena

Foto: via iPhone, eastcoastmom

Att 12 nioåringar kan vara så vilda, det är ganska otroligt. Söta gulliga väluppfostrade tjejer, javisst. Men också sanslöst hoppiga och uppe i varv, speedade.

Som tur var hade jag hjälp av bästa Revisorn, (finlandssvenska M), och hennes äldre dotter med kompis. Utan dem hade det blivit kaos.

Nu blev det riktigt bra: dans med olika danslekar, avbrott för pizza och glass i stora lass, dans igen.

Fick just mail från Maken som rapporterade från nån bar i Madrid: Almodovar just walked in.

Då blev jag lite avis. Faktiskt.

När man stänger av datorn

Då måste barnen leka. Och det har de gjort idag.

Barnen hade varsin kompis här nästan hela dan, kompisarnas föräldrar var på båtkurs.

Några gånger var det gnäll om att de inte visste vad de skulle göra, men det löste sig. Ingen dator, tv, datorspel eller tvspel på hela dagen, det är bra jobbat.

Uppdatering om min rygg: sådär, det blir väl bättre antar jag.

Megalång playdate

Nu blev Dottern hemlevererad. Hon har lekt med en av sina vänner i nästan sex timmar. Eftersom det blev sent igår - middag hemma hos goda vänner - var jag orolig att hon var för trött.

Men nej. Vår superstar är glad som vanligt.

Nu lagar Maken middag, något indiskt, och kollar samtidigt hockey med Sonen - NY Rangers - och det doftar himmelskt gott.

Ny hockeykompis

Dammen är fortfarande frusen och Maken passade därför på att bjuda hit en av killarna som spelar hockey med Sonen, både tisdag och söndag. Det är en pojke som går i en annan Elementary school här i stan, men i 5th grade precis som Sonen, och i september kommer de båda börja samma Middle School.

Kul!

På isen idag: Maken, Sonen, Dottern, nya kompisen och hans tre systrar och pappa.

Uppdatering om tillbyggnaden:
kakelsättare här idag, speglarna i badrummet på plats. Inspektion nästa vecka, då hoppas vi få Certificate of Occupancy, alltså att vi officiellt kan börja använda, eller flytta in i, tillbyggnaden enligt Staden.

Gissa hur bra det känns, på nån skala, vilken skala som helst.

Största huset

Hämtade Dottern från en klasskompis ikväll, de hade lekt några timmar. Det är en tjej som kom ny till skolan i höstas och hon har varit här och lekt med Dottern flera gånger. När Dottern satt i bilen med mig, påväg hem, utbrast hon:

- Their house was ginormous, I almost got lost! I had to ask for directions from someone to find my way around!

Och ja, det var nog ett av de större hus jag sett också.

Enligt mamman tog renoveringen och tillbyggnaden nästan tre år.

Vad man bjuder på

...när Dottern har tre kompisar här en förmiddag, fyra bushungriga åttaåriga tjejer med massor av energi.

Då bakar man såklart scones, världens enklaste och snabbaste bröd. Servera varmt med smör och aprikosmarmelad.

Sedan dyrkar de amerikanska småtjejerna marken man går på.

Leka länge

Sonen kom just hem från kompisen Z, han var där i nästan fem timmar.

Dottern väntar jag fortfarande på, tror hon blir levererad snart, hon har lekt med Sisu-J sen tio imorse, typ sex timmar. Men de kan leka nästan hur länge som helst när de kommer igång.

Att leka länge hör annars inte till vanligheterna här, två timmar verkar många amerikanska föräldrar tycka räcker. Men om barnen har kul och är glada tycker jag gott de kan leka länge länge. Känns bra att barnen hittat vänner som de kan leka länge med.

Bara några dagar kvar på sommarlovet.

På tisdag börjar allvaret.

Nästan tio år

- Vad ska vi göra idag, frågade Sonen.

Det är den vanliga visan på helgerna. För det mesta brukar han leka några timmar med någon av sina kompisar men han visste att båda var upptagna i helgen.

Idag fick han sällskap av en tjej som är 11.5 år - Sonen fyller 10 år om två veckor - och de hade helkul. HELA dagen.

Två gånger cyklade de ner till stranden, tillsammans vågade vi släppa iväg dem - och såhär efteråt känns det lite kul att tjejen ville cykla iväg och riskera synas med vår Son, hon måste ju tycka det är OK! hon är mycket medveten om vad andra tycker! - de hoppade på vår studsmatta, spelade Wii, cyklade här på gatan, var med Maken och simmade och hittade på en massa hela dan.

Jo han känner den här tjejen sen tidigare, hennes lillasyster är bästa vän med Dottern och familjen är från Finland. Men saker och ting förändras när barn växer och vad som funkade för ett år sen ska man inte ta för givet nu.

Så det här var en mycket bra dag. För oss. För honom.

Stängda dörrar

Fyra barn hoppade av skolbussen idag. Både Sonen och Dottern hade med sig kompis hem från skolan. Det är känns ovanligt att de kommer hem så tidigt, tisdag-pnsdag-torsdag slutar de vid ett, det är parent-teacher conference week.

De leker ofta med stängda dörrar. Låser gärna. Inte för att de leker nåt förbjudet, tror jag, hör att Sonen och hans kompis leker med sina Yu-gi-oh-kort. Dottern och hennes kompis har tagit fram en massa Polly Pocket.

Stängda dörar måste vara åldern. Måste vänja mig.

Pappa åker skidor men vi har det bra

Precis innan Maken ringde från Seattle, där han just avslutat dagens skidåkning, sa jag till barnen att det var ju inga problem alls att vara ensam med dem en helg. Det beror såklart på att de är så stora nu, 7.5 och 9.5 år gamla, att de kan sysselsätta sig själva mycket, hjälpa till en hel del och inte klagar och gnäller hela tiden.

Sonen hade en playdate på eftermiddan, de skulle träffas på skolan för att cykla. Bra, då cyklar vi dit tyckte jag och så gjorde vi det i det fantastiska vårvädret - 10 grC och sol. När vi kom fram höll kompisens mamma på att lasta ur deras barns cyklar ur bilen, de bor runt hörnet från skolan, jag menar allvar, typ 500 meter. Vi cyklar minst 15 minuter, delvis på ganska trafikerad väg.

Amerikaner. Really.