Lovsång till spanska ostar

Innan vi flyttade till Madrid kände jag bara till Manchego, en spansk ost vi ofta köpte (helst den som var lagrad 6 månader).

Nu upptäcker vi nya ostar varje vecka. Spanska ostar. Och till helt andra priser än vi är vana vid från USA.

Så mycket god ost!

Faktiskt så hittade jag en mycket god mozarella idag, spansk!, som jag hade i en sorts panzanella sallad ikväll (sallad som består av tomater och bröd). Tillsammans med gott spanskt vin.

Ahhh.

I could get used to this.

En timme paddle

Hyrde områdets paddle tennis på kvällen. Varmt, även för mig som bara kollade.

Nu är vi lagliga

Eller, vi är registrerade här i Spanien som bofasta utlänningar.

Maken och jag var på ett registreringskontor och hade med oss en massa dokument och pass. Nu har vi fått registreringsnummer, alla i familjen.

Otroligt smidigt så här långt.

Kanske till middag

Gazpacho i långa rader, på tetrapack i kyldisken. Känns spanskt.

Jag köpte en. Skulle vara gott till middag ikväll.

Svalare väder

Hurra! Ser på tiodygnsprognosen att det kommer vara under 30 grC närmsta veckan här i Madrid.

Äntligen. Tycker jag som är äckligt trött på tunna sommarklänningar. Och förresten inte har så mycket att välja på efter att ha levt ur resväska i en månad. Det räcker nu, tack.

Carrefour

Jag har ny favorit vad gäller daglig matshopping: Carrefour.

Betydligt bättre än El Corte Ingles hipermercado.

Dessutom känns det lite som att komma hem. Hade Carrefour i Brasilien också och i Prag handlade jag på Tesco, som ägs av Carrefour.

Och de där fotbollarna, inget köp idag, även om barnen ville ha en till.

Lek och lek

Först läxor fram till tolv - geografi, spanska, matte och naturkunskap - för Sonen.

Sen lek resten av dagen med kompisen D. Bad i poolen, tennis och en hel del fotboll. Vi hann med en riktigt sen lunch på tjusig restaurang också, innan han blev hämtad av sina föräldrar.

Lustigt, Sonens bästa vän i USA var också från London. Nu har han D här som visserligen aldrig bott i UK men har brittiska föräldrar och därför talar brittisk engelska. De går faktiskt inte ens i samma klass här, Sonen och D, ändå verkar de ha funnit varann.

Nu har barnen lagt sig och jag sitter ute på terassen med ett glas vitt vin. 23 grC ute. Ingen luftfuktighet. Inga mygg.

Life is really tough... Not.

Som askungen

Just ikväll känner jag mig lite som askungen.

Dottern är på födelsedagskalas.

Maken och Sonen är på fotbollsmatch, Real Madrid förstås. Det är nog en upplevelse!

Och jag är ensam hemma. Egentligen ganska ok.

Och raster har de många

Första dagarna i skolan här kom Dottern hem och sa att de hade mer rast än lektioner.

Nja, så är det ju inte. Men för barn som är vana vid att ha en enda rast på hela dan, lunchrast på typ 20 minuter, så är det nästan överväldigande att ha rast tre gånger under skoldagen.

Dottern tycker också att skoldagen börjar med rast, barnen samlas på skolgården innan skolan börjar. Och leker.

På Senior school, som Sonen går på, har eleverna två raster per dag. Inte dåligt det heller.

Sedär, plus i kanten för den brittiska skolan.

(Måste klarlägga: i amerikanska skolan hade de 20 minuter på sig att äta, och lika länge att leka, så 40 minuter lunch)

Dottern ska på olympiad

Eller, hon är bjuden på födelsedagskalas som har olympiad-tema.

Lycka verkar vara att bli bjuden på första kalaset i Madrid. Dottern är överlycklig!

Och sommaren fortsätter

Fortfarande varmt. Men ändå ok tack vare den låga luftfuktigheten.

Dottern var hemma idag, hon är förkyld. Typiskt nog var hon bättre idag än igår, då hon var i skolan och snörvlade.

Maken är på Europaturne sen i söndags kväll: Paris, Frankfurt och Milano, hem imorron. Helt ok platser om du frågar mig.

Spanskt, del 2 - skolan

Vår första tanke när vi skulle flytta var att barnen skulle gå i en så amerikansk skola som möjligt. Men mera internationell. När vi bodde i Prag gick Sonen pre-school på International School of Prague och jag gillade atmosfären där. Och skolan i CT där vi bott har varit super!

Här i Madrid finns bara en amerikansk skola, den hade ingen plats. Dessutom ligger den lite fel vad gäller Makens jobb, han skulle fått betydligt längre resväg.

Återstår en hel drös skolor som kallar sig internationella men egentligen är brittiska. Dels finns det en hel del engelsmän här och dessutom verkar spanjorerna gilla de här privata brittiska skolorna. En del undervisar endast på engelska, andra använder både spanska och engelska i undervisningen.

Så efter ha pratat en del med våra brittiska vänner i CT, som tyckte att en bra brittisk skola slår en bra amerikansk alla gånger, kändes skolvalet enklare.

Barnens skola anses tydligen, har vi just insett efter att ha pratat med flera britter, svenskar och spanjorer här, som en av de absolut bästa skolorna.

Och den mest brittiska.

Det är en skön stämning, men ändå ganska strikt. Barnen säger att det är lugnare i klasserna, tystare. Det finns en strikt dress code eftersom alla har uniform (stackars alla killar i Senior school, som Sonen, som aldrig får ha shorts...). Engagerade lärare. Positiva lärare. Trevlig, mycket brittisk och extremt solbränd rektor.

So far so good.

(mera om skolan senare)

Fiesta

Varje liten stad i Spanien har sin egen fiesta. Igår var det fiesta i Chinchon.

Men vi stannade inte kvar för tjurfäktningen.

Tvivlar på att jag nånsin kommer vilja se nån.

Kart!

Meningen var att Sonen skulle träffa kompisen idag. En jättetrevlig brittisk kille som Sonen blev kompis med första dan i nya skolan.

Istället träffades vi allihop och åkte iväg mot Chinchon strax utanför Madrid.

Gissa om kidsen - och papporna för den delen - gillade att köra gokart! Här kommer Sonen förbi så det svichar!

Tio år sen sist

Så kul att träffa P idag, en svensk vän från Brasilien. Han har flyttat runt en del, som vi. Nu bor han här i Madrid, yay! Det var alltför länge sen sist.

Vi var på cool tapasbar där på eftermiddan. Lateral.

Kan han få slippa skorna?

Foto: via iPhone

Det här är andra dagen jag skickar med en lapp till Sonens lärare. Stackars Sonen hade blödande skavsår på båda fötterna när han kom hem från skolan i onsdags.

Enligt skolreglerna ska barnen ha svarta skor av typen loafers, eller snygga snörskor. Tjejer kan också ha mary-janes.

Tyvärr verkar inte Sonen ha gått in sina snygga skor ännu.

Nu blir det flip-flops på hela helgen!

Spanska intryck efter två veckor: Bilar

Många småbilar. Smart cars och andra. Tycker vi som kommer från amerikat med stora SUV och där jag lämnade min fina Toyota Highlander (som hade känts för stor här anyway).

Om man bara kör omkring här i La Moraleja kan man tro att alla kör omkring i Audi, BMW, Mercedes och Range Rover. Så är det såklart inte.

Det går hur bra som helst att parkera i en rondell. Eller påväg in i en rondell... Galet.

Spanska trafikplanerare gillar rondeller lika mycket som de svenska.

När vi åt lunch senast vid favvocaféet stod dyra bilarna på rad utanför: Ferrari, Jaguar, en antik Jaguar med tyska plåtar, Lamborghini. De feta Mercedes och BMW räknar vi inte i det sammanhanget. Sonen hade ögon som tefat. Maken också.

Taklampa på spanska

Lampan i nedre hallen hos oss.

Det är så man blir mörkrädd.

Bara tio minuter

Kanske jag inte vet tillräckligt om Madrid ännu, men området vi bor i här hör till de dyrare. Med många enorma hus och höga murar.

Dyra bilar i massor.

Då känns det extra bra att se folk som faktiskt promenerar på trottoarerna. Barn som cyklar. Mammor som går med barnvagnar (inte bara barnflickor). Pappor med barnvagnar också, för den delen.

Och bara tio minuters gångväg bort finns ett litet shoppingcenter med en bra matvarubutik.

Sånt gillar jag.