Sitter i soffan och kollar Fest hos Bindefeld på datorn. Och som vanligt slås jag av hur skönt långsamma svenska tv-program är.
Jag gillar sävligheten i de svenska programmen. Bilder som får ta tid. Småprat som inget betyder, egentligen. Men som visar programledarnas och gästernas personligheter.
Amerikansk tv är mer fullt ös. Fokus och inget onödigt tjafs.
Kan sakna den svenska långsamheten. Men nu kan man ju se en del program via internet. Inte allt, men en del. Gillar.
(och Fest hos Bindefeld, svensk sommar när den är som bäst!)
Grrringo, svensk i Colorado.
5 kommentarer:
Det stämmer och man är verkligen inte van vid det. Allt ska gå så snabbt i amerikansk TV
Vi som har lovat barnen att vi ska skaffa TV när vi flyttar till USA. De kommer att få hjärnskador under första halvtimmen med andra ord. De tycker ju fortfarande att titta på TV är en happening och inte en del av vardagen. Stackars barn, vad har vi gjort mot dem... :)
Det har jag aldrig tankt pa men det ar en intressant skillnad.
En viss skillnad är det. Ibland gillar jag det. Ibland stör det mig. PÅ bägge håll.
Jag saknar "hallåa" i US tv, som småpratar lite om programmen mellan dem. Ibland hinner inte jag fatta att ett avsnitt av en serie slutat och ett annat startat, vilket känns hyfsat hysteriskt.
Skicka en kommentar