I december är det 20 år sen jag och Ironman reste till Sao Paulo, Brasilien, för att kolla in stan och kanske flytta dit. Eller, jag var helt säker på att just dit ville jag inte flytta. Det var för farligt trodde jag.
The rest is history. Vi besökte svenska vänner i Sao Paulo, det var en fantastisk stad och Ironman fick erbjudande om jobb. Redan en vecka senare hade vi en plan, började studera portugisiska och när vänner frågade hur länge vi tänkte oss bo utomlands svarade vi tio år.
Det lät bra. Det kändes som en evighet.
Fem år i Brasilien. Två och ett halvt i Tjeckien. Många år i USA och vips! så hade vi bott utomlands de där tio åren och kände alls inget behov av att flytta till Sverige. Några år i Spanien och tillbaka i USA. Åren går och vi har fortfarande ingen längtan till Sverige.
Ja åren försvinner och livet kommer emellan. Vi har haft tur och kunnat flytta mellan länder när vi varit redo. Eller som här i USA stanna. Men nä vi trodde nog inte där i början att vi skulle bosätta oss permanent utomlands, men så blev det.
Och det känns bra.
Grrringo, svensk i Colorado.
7 kommentarer:
Häftigt att ni vågade! Vi har "bara" varit ute i åtta år och jag är så glad att vi tog steget. Allt är inte bara bra men det är det inte i Sverige heller. Och oftast ångrar man nog bara det man inte gjort. Förhoppningsvis! Hur länge vi blir kvar får tiden utvisa. Kram!
Jag har varit här i 22 år. Känns så otroligt konstigt.
Inget expatliv för mig, utan mitt är mer av den där lokala sorten. Alla borde bo utomlands en tid av sitt liv. Så nyttigt.
Det ar faktiskt underbart att det blir sa som det blir ibland. Aren gar valdigt snabbt. Vi kanner inte heller nagot behov eller langtan efter att flytta hem till Sverige. Vi trivs superbra har for tillfallet och jag skulle garna kunna tanka mig nagot aventyr till nagonstanns ocksa for den delen ett par ar.
Kramar!
Vi visste alltid att vi ville. Frågan var mer när det passade och sen har det bara flutit på.
Vi är ju inte expats heller på det sättet här i USA. Helt local on our own.
Visst kan man planera, men sen blir det bra utan att man tänker för mycket också!
Tjeckien lockar lite, allt utom språket! Så svårt! Pratar ni tjeckiska?
Skicka en kommentar