Hej då Cordoba

Efter en snabb tur i de trånga gränderna och besök i katedralen, styrde vi kosan mot Madrid igen.

Nu är vi hemma och imorron är det helgdag. Skönt.

Ett måste i Cordoba

Tittade förbi Mezquita idag efter lunch här i Cordoba.

Vilket virrvarr av trånga gränder och underbara gamla byggnader den delen av stan består av!

Spansk sjukvård

Japp. Det där är mitt vänsterben.

I torsdags sen kväll på en regnig kullerstensgata i Granada halkade jag. Pang! hörde jag från fotleden.

Attans vad ont det gjorde!

Is och högläge hjälpte inte, kunde inte alls stödja på foten nästa dag. Fotknölen på utsidan var något mindre än en tennisboll.

Så när resten av familjen kollat in Alhambra, åkte jag och Maken till akuten. Förstod att skadan måste röntgas.

Nu vet vi att jag inte brutit något men att ledbandet är uttöjt. Underbenet och foten är gipsad på baksidan/undersidan och jag får inte stödja på foten på två veckor.

Tre timmar senare var vi hemma på hotellet igen. Hyfsat effektiv sjukvård tycker jag. Och sen var vi faktiskt ute på mycket bra restaurang senare på kvällen.

Det är jobbigt att hoppa omkring på kryckor, så det är mest övriga familjen som turistar.

Ändå. So far so good. Vädret är toppen här i Cordoba, 23 grC, som är en supercharmig stad med lång historia.

Hotell med utsikt

Hotellet var förut ett gammalt kloster. Man kan se innergården där nere.

Granada är fantastiskt!

Roadtrip söderut

Vi är i Granada, en helt fantastisk stad.

Tour av Alhambra idag. Mäktigt!

Grillat barn på menyn

Ehhh... Hittade den här märkliga maträtten på en meny idag på en restaurang i La Carolina. Se tredje engelska översättningen nedifrån.

(Grilled little leg or shoulder of kid baked and your own juice sauce)

Vi skrattade så vi grät!

Det går framåt

Mer uppackade idag.

Men det är mycket kvar. Mycket.

Yes!!!!

Moving in day. Finally.

Det har regnat!

Tjohoo! Det har regnat här i Madrid. Nästan hela dan, från och till.

Helt ok när vi inte sett en regndroppe på de snart två månaderna vi bott här.

Gocart igen

Maken tyckte att barnen varit så duktiga i skolan och klarat av att bo i ett tomt hus åtta veckor, att de måste belönas.

Gocart alltså!

Här susar Sonen förbi och Dottern är där bakom nånstans.

Sen lunch i Chinchon. Några regnstänk i luften, men det var allt, skulle behöva mycket regn, det har inte regnat i Madrid sen i våras...

Nu softar vi hemma. Barnen har höstlov nu så det blir en lugn vecka för dem.

Lördagsgodis

Lördagsmorgon betyder godis för barnen.

Här i Madrid kan man köpa lösgodis precis som i Sverige. Inte riktigt samma sorter, men barnen tycker ändå det är toppen.

Jag har hittat en barndomsfavorit, tefat!

Här rullas det

Barnen fick rollerblades förra helgen, de var inspirerade efter att ha sett många åka omkring på gatorna häromkring. De har haft blades förut men de var urväxta.

Nu är de ute och åker en sväng runt kvarteret. Vi har underbart höstväder idag, bara 19 grC.

Våra två blondies är förresten de enda som har hjälm.

De är de enda som har handleds- och knäskydd.

Scary.

Flitens lampa

För en gångs skull är det Dottern som har mycket läxa. Men det går framåt.

Notera klockan på armen, Dottern har på de här två månaderna blivit så van vid att ha den, att hon använder den på helgerna också. Alltid.

Första betyget för Sonen kom idag.

*stolta!*

Högt betyg till... mamma

Vissa dagar tycker jag att man måste tjata på tok för mycket för att barnen ska göra sina läxor ordentligt. Särskilt Sonen som har mycket läxor och prov stup i kvarten. Han var ganska självgående förra året, men här behövs fokus och tjat. Än så länge.

Så när han kommer hem med bra resultat och fina betyg, då är det nästan så man skulle vilja ha lika bra betyg själv.

Mamma har ju också pluggat och jobbat. En massa.

Tio minuter bara

Knappa 15 minuters bilväg har Maken till jobbet nu. Lägg till fem minuter för rusningstrafiken här i ytterkanten av Madrid.

I USA reste han in till Manhattan med pendeltåg, fem minuter till tåget, 60 minuter på tåget och knappt 15 minuters promenad till kontoret. När det inte var några förseningar av tåget.

När han skulle resa, och det gjorde han ju hyfsat ofta, var LaGuardia och JFK knappa timmen bort. Ofta ofta bilköer from hell.

Här bor vi ungefär 20 minuter från flygplatsen. Men tursamt nog hör vi inte flygplanen, starter och landningar går inte över området vi bor.

Om Maken gillar läget?

You do the math...

En variant av uniformen

De flesta barnen använder tröjan nu på mornarna, uniformströjan.

Engelsk skoluniform är helt ok tycker Sonen. När det inte är för varmt, då är det pest.

Vad gör man en söndag...

... i Madrid?

Man går några timmar på stan, idag var vi i stadsdelen La Latina.

Åt några tapas på en bar.

Sen är man hemma och chillar på terassen. Barnen åker inlines.

Helt ok dag om nån undrar.

Bästa frisören i stan

Frisörbesök idag på morgonen. Det är ju inte det enklaste, att hitta en frisör man gillar när man är ny i stan. Men tänk, vi hade tur. Maken frågade för ett tag sen om jag sett till nån salong och jag hade faktiskt sett en, när jag tar genvägen till El Corte Ingles passerar jag en salong som såg hip ut. 

Maken klippte sig där för två veckor sen och var nöjd. Så idag var det barnens tur. De var RIKTIGT långhåriga.

Cool lampa hos frisören. Dekorerad av mängder av fjädrar.

Två nyfriserade kids. Sonen har nog aldrig varit så nöjd efter en klippning och jag håller med, det var kanske bästa klippningen nånsin. Äntligen nån som kunde klippa hans tjocka hår på ett bra sätt. Kanske ser det fortfarande långt ut, men jag lovar att minst fyra cm är avkapade.

Dotterns hår är ju enklare, bara att kapa fem cm. Nu känner hon sig som en supermodel, säger hon.

Tomt hus. Fortfarande.

Klart han var hemma idag. Han somnade inte förrän vid 2.30 inatt. Inte lätt att sova när magen är i olag...

Idag är det bättre. Han hade matlust. Har gjort läxa.

Dottern kom hem stolt och glad, hon hade fått en särskild utmärkelse i skolan "for a very pleasant start at the school". Hon har fått sitt namn inskrivet i the Golden Book, en big deal tydligen.

Hurra!

Maken besöker Zurich och Frankfurt, hemma imorron. Han passar på att hälsa på ubertrevlige C, som bodde i Brasilien samtidigt som vi.

Och ja, huset fortfarande tomt. Sonen skymtar där i köket, sittande på hyrd köksstol.

Nästa sjukling

Jaha det kunde man ju räknat med.

9.50 imorse ringde gulliga Mrs Q från kontoret på barnens skola och berättade att hon hade Sonen där. Han verkade inte må så bra.

Nähä.

Åkte och hämtade honom och han har tycks ha samma magsjuka som Dottern hade.

Inte alls oväntat.