Självklart borde jag berättat vad jag är tacksam för just nu, det är ju en av de viktigaste sakerna med Thanksgiving. Att man tänker efter och inser att man har mycket att vara tacksam för.
Idag, eller alltid!, är jag tacksam för att båda barnen har så bra vänner. Sånt är ingen självklarhet, det vet jag.
Igår kväll kom två av Sonens kompisar hit och sov över, de tre grabbarna hade fått för sig att de skulle gå upp vid fem för att kolla in Black Fridayrean som startade klockan sex... Well, de var vid shoppingcentret och vände, typ, hittade inget kul. Men sen har de hängt ihop resten av dan. Spelat xbox, kollat film, käkat lunch, sovit middag... De är alla tre Track and Field-killar, hyfsat städade (de är trots allt tonåringar!) och ja, jag är så glad att Sonen har dem som kompisar. De är här ikväll också.
Dottern har spenderat i princip hela dagen med en av sina cheerkompisar, de var här ett tag, sen ner på stan för att shoppa, sen här igen. Hem till kompisen där resten av sophomore cheertjejerna anslöt. Nu har de kommit hit för att ha en sleepover. Och ja, det här är ett bra gäng.
Jag har just skjutsat Ironman till flygplatsen. Han reser till Sao Paulo 1.5 vecka. Nästa helg ska han följa med några av våra vänner till deras hus vid stranden i Ubatuba. Jag är svårt avis. (även om man i Sao Paulo brukar skoja och kalla det för uba chuva för att det kan regna en hel del där vid kusten, men trevligt är det!).
Grrringo, svensk i Colorado.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar