Sweetie. Det slår aldrig fel, när man reser söderut i USA blir man kallad sweetie och dear. Så också nu. På hotellet, restauranger och affärer kallades jag sweetie, på ett trevligt sätt.
Långkörning. Sonen var duktig som delade bilkörandet med Ironman, jag har faktiskt inte kört en meter. Idag körde Ironman bara ut ur Philadelphia, sen tog Sonen över, faktiskt över George Washington Bridge också, där brukar det vara ganska snärjigt. Bra träning för en nybliven körkortsinnehavare.
Running on campus. Varje morgon sprang Ironman och Sonen över en timme runt campus på de universitet vi besökte. Ett bra sätt att se campusområdet och omgivningarna runt college.
Sortera intrycken. Det har varit mycket collegesnack nu några dagar. Vi har pratat fram och tillbaka om vilka kriterier man ska ha när man väljer. Gjort listor. Det här var ju de första universiteten vi besökt, och dessutom några av de svåraste att komma in på. Men inte omöjliga. Någonstans måste man börja.
Äntligen intresserad. Med de här collegebesöken har Sonen äntligen visat sig intresserad av hela processen. Han har kunnat jämföra för- och nackdelar med de skolor vi besökte. Jag tror att det liksom har blivit konkret för honom, om ett år vet han förhoppningsvis var han kommer studera.
Grrringo, svensk i Colorado.
3 kommentarer:
Vet, det är gulligt i södern med Sweetie och Honey och Darling. Jag blir glad över det.
Antar att det var i Charlottesville ni hörde det, hihi!!
Ja, nu har ni att tänka på, och fler skolor att besöka. Men det är bra för de blivande college-ungarna att komma ut på skolorna, se campus etc. Ni har besökt tre av de finaste skolorna i USA.
Roligt.
Som sagt, jag gillade de där besöken. Tyckte alltid det var SÅ intressant.
Bra att han körde så mkt också. USCH, inte ens jag vill köra på I-95 runt de stora städerna på östkusten. Yikes. Duktigt av honom!
VIsst var det i Charlottesville!
Vi har börjat med att kolla toppenskolor, men inte helt omöjliga. Det var kul att se hur intresserad sonen faktiskt blev, hoppas han är realistisk och inte får en absolut favoritskola och sen kommer in nån annanstans.
Sonen är duktig på att köra, men han tyckte det var ovant att köra en automatväxlad bil, han kör ju en gammal Volvo med vanlig växel.
Jag kan tänka mig sådana här besök gör det mer konkret, på ett sätt som gör man blir mer involverad i hela processen. Tycker det är så bra med såna här turnéer som ni gjort, att på plats få en känsla också. Inte bara via en hemsida eller broschyr. Hur många skolor tror du ni kommer att besöka innan det hela är över?
Skicka en kommentar