The Red Cat

Igår kväll hade barnen barnvakt - jag hade träff med maken och två kompisar på besök från Stockholm, maken hade beställt bord på restaurangen The Red Cat i Chelsea, New York City.

Trevligt sällskap. Fantastiskt god mat. Bra vin. En trevlig kväll.

Men idag är vi trötta.

Skridsko och kalla sovrum

Vi har köpt säsongskort på skridskobanan, köpte det för nån vecka sen, och det var bra för vi är där ganska ofta. Den här veckan har det inte varit så mycket folk, konstigt nog, men nu har tydligen amerikanerna shoppat klart på rean, för idag var det fullt med skridskoåkare.

Vaknade förresten imorse och kollade som vanligt hur varmt det var i sovrummet: 14 grC. Man sover otroligt bra under duntäcken i kalla sovrum, har vi upptäckt. Hos barnen som inte har duntäcken, bara IKEAs varmaste täcken, har vi varmare, typ 18-19 grC.

Snabbis på Manhattan

Barnen och jag tog en snabbistur till Manhattan igår. "Vi åker till stan", och stan är ju New York City för oss. Att vi sen bor i en mindre stad, ca 30.000 invånare, och det finns massor med liknande städer häromkring, det är liksom en annan sak. Stan för oss är NYC.

Anyway. Vi hämtade Dotterns pass på konsulatet, det har legat där färdigt sen september. Sen gick vi till Svenska Kyrkan på East 48th Street och fikade, barnen fick svensk kexchoklad, något de knappt aldrig smakat förut.

Dottern ville till American Girl men där var det kö längs hela kvarteret, otroligt, så vi gick bara förbi. Skyltfönstren vid Saks 5th Ave var omöjliga att se, så otroligt mycket folk, att vi istället traskade tillbaka till tåget, Grand Central Station.

Hemma igen innan fem. Barnen hoppiga och skuttiga och fnissiga, de hade skött sig alltför länge på stan och på tåget, antar jag.

Julfrid

Det är nåt speciellt med att fira jul långt från Sverige, långt från familjen. Man får fira med nya vänner och skapa sina egna traditioner. Så har vi firat de flesta jular sen vi flyttade 1996.

I år hade vi julmiddag med två andra svenska familjer här hemma. Mycket mycket trevligt. Och gott! Allt vad jag vill ha från ett svenskt julbord hade vi, plus en del jag inte gillar - som sill -, och så lite nya maträtter som god sallad med grapefrukt och granatäpple.

När gästerna gått vid 18 hade vi egen julklappsutdelning. Barnen var i extas, så lyckliga! Nu har de såklart svårt att somna. Själv skulle jag kunna somna på två sekunder.

Barnen klättrar på väggarna

Nu studsar de som värsta gräshopporna här hemma, barnen. Imorgon är det ju julafton och de kan inte vääänta. Såklart.

Tror vi har det mesta under kontroll. Jag ska baka kavring på morgonen, den kommer fortfarande vara varm då gästerna kommer, måste stryka julduken till matsalsbordet också. Hatar att stryka.

Det ska bli 12 grC och sol imorgon. Julstämning får vi fixa utan snö.

Några dagar innan dopparedan

Bara några siffror, så här innan jul:

Antal paket kvar att köpa: 3 leksaker, har knappt nån aning om vad dock, men Toys R Us har öppet till midnatt imorgon, så...

Antal hemlagad julgodis: 3 omgångar, 2 omgångar fudge och en otroligt lyckad knäck som jag gjorde ikväll.

Kvar att göra inför julmiddagen: jag ska laga en massa köttbullar och baka kavring, det är allt. Bara två saker. Känns lugnt.

Antal förkylningar i familjen: minst 2, maken och jag, dessutom hostade sonen när han somnade igår kväll men inte idag, konstigt. Jag är desto sjukare, känner mig riktigt sänkt.

Antal nästan glömda högtidsdagar: en. "vi måste göra en riktigt god middag imorgon, det är ju vår förovningsdag, tror jag" sa maken idag, vi var tvugna att ta förlovningsringarna för att kolla datumet.

Bild från Disneyworld

Foto: privat

För några veckor sen var vi på Disneyworld, Florida. Varje kväll avslutas med ett megafyrverkeri. Barnen var helt trollbundna.

Bara fem dagar kvar

Nu räknar de ner, barnen, inför julafton. Och det är minsann inget gnäll om att vi firar på julafton, inte som de flesta andra av deras amerikanska vänner på juldagen. Nä barnen har insett att de faktiskt får sina julklappar en dag tidigare, vilket såklart är toppen.

Vi har delat upp julmaten emellan oss, vi tre svnska familjer som kommer äta julmiddag tillsammans på söndag. Och så har jag fixat Kalle Anka. Bara en sån sak.

Fast nån snö blir det inte. Trist.

IKEA och vända

Tufft schema den här veckan, så jag gick ut hårt och åkte först till Target och sedan vidare till IKEA. När Dottern kom hem från skolan åkte vi och handlade. Och efter middagen, när sonen kommit hem från skolan, var vi i biblioteket. Fast det hade inget med julen att göra.

Nu har jag kokat två omgångar fudge som blev riktigt bra. Frågan är bara hur jag ska kunna hålla fingrarna i styr till julafton, den där fudgen slinker ner så lätt, så lätt.

Om man vaknar varje morgon vid 4

och omöjligt kan somna om, som jag gjort den här veckan, då är man till slut ganska så slut i huvudet. Idag har jag t ex kallat barnen för fel namn hel tiden, sagt A när jag menar G och G när jag menr A. Som om jag inte visste vad mina egna barn heter. Hopplöst.

Lösningen på problemet, hoppas jag, är att lägga sig riktigt tidigt. Som ikväll. Jag är redan i säng och klockan är bara 21.

En vecka kvar till julafton, sen kan jag kanske stressa av lite och sova bättre.

Jag är trådlös

Bara så ni vet, jag sitter med nya datorn i knäet, min söta lilla vita MacBook, framför tv:n. Trådlös. Snabbt.

Det var en del meckande och en del frustration, men nu funkar det.

Lucia med amerikansk accent

Igår väckte jag barnen i lucianattlinne och med lussebullar. Sen var det jag och dottern som lussade i hennes klass, sonens second gradeklass och av bara farten på expeditionen, hos skolsköterskorna och för rektorn. Dottern lucia och jag som tärna.

Dottern var så duktig, sjöng så säkert och skred så fint. Inte alls blyg.

På musiklektionerna har barnen i Kindergarten övat "Sankta Lucia" på svenska, antar att de lär sig julsånger från olika håll i världen. Dottern har underhållit sonen och mig med att sjunga som de andra barnen, på svenska men med amerikansk accent. Sen skrattar båda så de trillar, de tycker det låter så roligt.

Hanna Andersson

Nu har jag på en kvart beställt ett gäng kläder - mest klänningar - på Hanna Andersson till dottern. Hanna är så nära svenska barnkläder man kan komma här i USA.

Sånt trevligt man kan göra på morgonen just innan man väcker barnen.

Det man inte har i huvudet

... får man ha i benen. Eller något i den stilen. Gammalt talesätt jag fick lära mig som liten och idag var det minsann extra sant. Fast det var bilen som fick jobba: hade planerat åka till Target direkt på morgonen och vara där när de öppnade kl 8. och det var jag. Men när jag skulle ta handväskan från bilsätet intill mig var den inte där. Den var ingenstans.

Det var bara att vända hemåt igen, 20 minuter med bil på motorvägen igen. Hemma stod handväskan precis innanför ytterdörren där jag lämnat den. Iväg igen till Target och så lyckades jag faktiskt köpa hel del julklappar.

Hemma igen och avlösning, maken iväg för att cykla några timmar med sin ex-boss. Jag och kidsen till skridskobanan för den fria åkningen. Jag och dottern åkte över en timme, sonen en halvtimma extra.

Nu är granen klädd och barnen sover sött.

Måste måste måste baka lussekatter imorgon kväll.

Julgranen står i garaget

Nu står julgranen i garaget - pappa K var iväg och köpte den vid 8 imorse - och imorgon söndag ska vi ta in och klä den. Man får ta seden dit man kommer och här pyntas det mycket tidigare än i Sverige, så det är bara att sätta igång.

Stort lussekattsbak blir det också imorgon. Dottern och jag ska lussa i både hennes och sonens klass.

Igår ringde jag en arkitekt som ska komma hit nästa vecka för att titta på huset och prata om tillbyggnaden vi vill göra. Barnen behöver ett lekrum, som det är nu ser vardagsrummet ofta ut som hela-havet-stormar. Lekrum i garaget och så bygger vi nytt garage med gästrum och extrarum ovanpå.

Två barn enklare än ett

Jag tänker det ibland men idag vet jag säkert: det är faktiskt enklare att ha två barn än ett.

Sonen skulle på playdate direkt efter skolan idag och dottern hade ingen att lek med, så hon var grymt uttråkad. Speciellt som elaka föräldrar infört två tv-fria dagar här hemma. Till slut ringde vi granntjejen N, som kom över och lekte över en timme.

Sen var det samma elände igen.

Tills vi hämtade storebror. Frid och fröjd. Konstigt.

Disney och tillbaka i verkligheten

Disney och södra Florida är häftigt, men känns inte verkligt. Det här var sjunde gången, om jag räknat rätt, som vi var i Miami, maken och jag. Andra gången på Disneyworld och vi kunde konstatera att visst är det ett magiskt ställe, precis som reklamen påstår. Men det räcker med en och en halv dag, sen har man åkt alla rides, flera gånger faktiskt.

Barnen hade helkul. Såklart. Det var deras semester.

Jag tycker borta bra men hemma bäst. Som vanligt.

Florida here we come!

Vi flyger till Florida - Miami och Orlando - hela familjen. Tillbaka tisdag kväll.