Sonen har hårdtränat

... i poolen hela veckan, utan att själv förstå det. Han var i vattnet 5-6-7 timmar varje dag, vattne tvar 1.3 meter djupt, han bottnade alltså inte. Ibland hade han nåt flythjälpmedel men då bogserade han oftast lillasyster eller nån annan kompis, så det var G som jobbade.

Han är underbar i vattnet! När vi var vid Punta Mita snorklade han med pappa K och han såg "fiskar som i Finding Nemo!".

Nu planerar jag som bäst glöggen vi ska ha på lördag. Orkar jag göra fudge...? Kanske.

Det regnar här i Connecticut idag...

... men det känns ändå bra att vara hemma igen. Borta bra men hemma bäst. Home sweet home. Lar doce lar. Undrar om alla språk har samma ordspråk?

TRodde aldrig jag skulle få upp sonen i tid på morgonen, men det gick faktiskt. Och han var på bra humör när vi vinkade hej då vid skolbussen. Dottern sjöng hela vägen i bilen påväg till sin preschool.

Jag har femtielva tvättmaskiner att sätta igång och ett berg av tvätt att vika.

Så visst. Tillbaka i verkligheten.

Puerto Vallarta - New York, en massa timmars flyg

Men hemma är vi. Eller egentligen är det inte så många timmars flyg, men vi flög på poäng (samlade flygbolagspoäng) och då gick resan via Dallas, så vi har varit på resande fot hela dagen. Barnen somnade snabbt här hemma i sina sängar, de har förresten varit på bästa humör och uppfört sig helbra.

Mexico var underbart. Dit reser vi gärna igen. Drack drinkar vid poolen, mest michelada - mexikansk öl, mycket limejuice och saltad kant på glaset - och åt texmex mat i solen. Barnen badade och hade kul, hittade kompisar och lekte med våra vänners barn, som är lite yngre än våra.

Nu ska jag väl sätta igång och julpynta, antar jag. Det är ju den tiden på året.

Mexico

Si, vi ar i Puerto Vallarta, Mexico, och barnen vill flytta hit, sager de.
- For man kan ata frukost utomhus varje dag, sa G.

Forsta dagen, mondags, fick vi hjalpa nyklackta skoldpaddsungar till havet. I en inhagnad pa hotellomradet finns massor med skoldpaddsagg nedgravda, det ar ett djurskyddsprojekt som hotellet bedriver. Bade G och A hade varsin liten unge i handerna som de hjalpte till vattnet. Coolt!

Inte ett moln pa himlen. 31 grC. Det har ar precis vad vi behover en vecka.

Going into lip-flop mode

Nu tar vi semester. Flip-flops på, hela familjen, barn som vuxna.

Puerto Vallarta, Mexico, här kommer vi! (hoppas jag klarar mig på portugisiska, kanske engelska, kan ingen spanska)

Vilken skillnad en dag gör

Ny dag. Nytt humör. Nya utmaningar. Vilken skillnad. Omstarten blev bra. Dagen liksom bara flöt på. Hela eftermiddan lekte barnen med grannbarnen härbakom, de är också svenska och att tala svenska är ju nåt mina barn behöver. De hade kul dessutom. Jag och mamman, A, tog en lång promenad medan kidsen lekte (under pappornas överseende).

Nu har vi just ätit middag - köttgryta och couscous, gott rödvin till - och snart är det sängdags för yngre delen av familjen.

Packar gör vi imorgon.

Det är 28 grC i Puerto Vallarta. Här var det -3 grC imorse.

Djupt andetag nu

...imorgon tar vi nya tag.

Ingen bra em med barnen, den där minitonåringen driver mig till vansinne ibland. Den lilla också för den delen.

Hur de kan vara två så olika personer hemma och i skolan är en gåta. De trevliga fina väluppfostrade barn som är i skolan bor inte hemma hos mig. Underligt.

Men imorgon är en annan dag. Dessutom Aikido, som G verkar gilla, bra.

Vilken utsikt

Äntligen äntligen äntligen! Fönstren är putsade. Vilken skillnad. Som den lata hemmafru jag är putsade jag såklart inte själv. Nejdå. Hyrde in fönsterputsare. Å andra sidan är det lite bökigt att putsa våra fönster eftersom fönstren öppnas utåt, så det är mycket flängande på stegar när man ska putsa. Det ville jag slippa. (klart jag kunde putsat insidan, men... äh... vi hade inhyrda fönsterputsare när vi bodde i Stockholm också, för tio år sen)

Nedräkning till Mexico. Vi flyger tidigt måndag morgon.

Nu har jag möblerat om

Igår onsdag hade jag en interior designer här, inredningsarkitekt, en svenska. Det var mycket... svävande åsikter... mest ville jag ha råd om
1. de båda öppna spisarna som ser tråkiga ut
2. färgsättning, vill ha nån bra beige-brun-gråaktig färg, den kallas nog latte i Sverige, efter cafe latte, ja kaffe med varm mjölk heter ju så numera.

Efteråt var jag alldeles vimmelkantig och visst hade jag fått en del bra handfasta råd men jag kände mig också otroligt nedtryckt i skorna. Jag som nyss trivts så i vårt hus visste inte alls om det var så speciellt längre. Hm.

Nu är det en ny dag och solen skiner igen - det gjorde den inte igår, kan ha varit bidragande orsak till min sinnestämning - och jag har börjat med att möblera om i kontoret. Resultat är absolut bättre än förut. Följdproblemet är att jag måste göra mig av med några skåp som inte längre behövs.

Så, visst, inredaren kom med några råd jag tänker följa. Ommöblering av kontor och sovrum tänker jag testa. Kontoret hade jag redan funderat på. Sovrummet hade jag aldrig ens tänkt tanken. Lösningen för taket i vardagsrummet är den som maken faktiskt pratade om för två veckor sen, det var ju kul att höra samma sak från ett utbildat proffs.

Men nån bra färghjälp tycker jag inte jag fick. Å andra sidan har jag tvingats att tänka ännu mera, så jag tror jag vet hur jag ska måla nu, vilket är bra.

Över till nåt helt annat:
Nu är sonen anmäld till gymnastik, den börjar i januari. Det är en ny grupp, han skulle ju börjat i september men den gruppen var full, med väntelista. Gymnastik passade honom bra, han studsar ju ändå fram här hemma.

Kvartsamtal om sonen

... och frågan är varför man alltid är lite nervös över att träffa sina barns lärare? Trots att jag ju känner, eller nej - vet! - , att det inte är några problem. No worries.

Så. nej. Allt var så bra med sonen i skolan enligt hans lärare. Han kan redan läsa, skriva och räkna så mycket som de minst ska kunna när de slutar First Grade.

Enda, mindre, problemet är hans handstil. Den skulle han kunna jobba på lite.

Å andra sidan, jag tror inte att taskig handstil hindrat någon från att lyckas här i livet. Barnens fars handstil är absolut inte vacker. Bara som exempel.

Moviestar som granne

Jo det är faktiskt sant, här på vår lilla återvändsgata bor det en skådis som gjort filmer i Hollywood. Hon bor i huset som alltid ser helt övergivet ut. Just nu är hennes bil borta, hon kör en svart Jeep. Kanske är hon borta på nån filminspelning. Hon är inte största filmstjärnan men jag har sett några av filmerna, så jag känner igen namnet. Linda Fiorentino. Jag har sett henne en enda gång sen vi flyttade hit för snart två år sen.

Det kan man kalla att leva incognito.

Imorgon har jag möte med en inredningsarkitekt för att prata färgsättning. Nu ska här målas.

Three two one!

Nu räknar dottern baklänges på engelska. Från fem till ett, hon lär sig det i preschool säger hon. Hon räknar på fingrarna så jag tror hon förstår vad hon gör och säger.

Den här veckan är lite konstig, det är conference week i sonens skola. Alla slutar då kl ett och på eftermiddan är det parent-teacher conferences, kvartsamtal på svenska. Imorgon onsdag ska jag till skolan och få veta hur det går för sonen. Hittills har jag inte varit orolig det minsta, men så fick jag veta att en av hans kompisar har problem i skolan - han är helt ointresserad av att ens försöka lära sig läsa och räknar inte ens till 20, grabben är lika gammal som G - och då blev såklart jag lite orolig. När jag ju egentligen vet att det är som det ska med G, han halvläser, skriver kreativt - stavar som han vill, vilket de ska i ettan - och har absolut inga problem med att räkna.

Imorgon vet jag med säkerhet.

Huvudvärk

Nu var det länge sen sista så jag ska väl inte klaga, men jag har en hemska huvudvärk. Den har kommit smygande nu ikväll.

Borde kanske sova.

Men först måste jag maila en inredningsarkitekt som kommer hit på onsdag. Vi vill ha tips om bra färgsättning och hur vi ska göra med taket i vardagsrummet. Är trötta på det bastubruna innetaket.

Barnuppdatering: glada, superglada. G studsade, verkligen studsade!, omkring här på kvällen. Vi bakade morotsmuffins och de smakade på smeten, såklart. Det bästa de vet.

Kanske det bästa mamma vet också.

Just one of those days

Man kan verkligen fråga sig varför barnen envisas med att vakna tidigare på helgerna än jag får väcka dem på vardagarna. Idag var sonen uppe med tuppen, eller det kändes så, klockan var strax efter 6.30. Dottern vaknade en stund senare. Alldeles för tidigt båda två om nån frågar mig.

Dagen blev därefter.

Alltså. *suck*

Positivt:
- extraspegeln och toapappershållaren i vårt badrum på plats. Tokgillar badrummet, det har en otroligt skön "spa-känsla", det är vilsamt, faktiskt vackert. Trots att det inte alls blev som vi först planerade det, inte det minsta.
- draperierna till vardagsrummet är sydda och uppsatta. Resultatet över förväntan. Snyggt, otroligt ombonat, läckert. (om vi inte har draperier är det som att elda för kråkorna - verkligen! - tror de där draperierna sparar oss minst 100 dollar i månaden)

Inte ett moln på himlen

Vilken dag! Inte ett moln på himlen, jo kanske ett enda litet. G var jätteglad på aikidon - som inte är helt enkel, det är många moment att gå igenom - och barnen var faktiskt glada nästan hela dan.

Glada barn blir en bra dag. Så är det. Efter en kall morgon och frost i natt hade vi nästan 20 grC varmt, skönt.

Kidsen i lövhögen

Inatt var det frost. Vintern är här.

Hon gillar bara rosa

Hon gillar bara rosa, vår lilla prinsessa. Allt ska vara rosa. Eller prinsessa är hon inte ännu säger hon, det blir hon när hon gifter sig. För gifta sig ska hon göra, med pappa, eller kanske storebror Gabriel, hon har inte riktigt bestämt sig ännu.

Storebror bryr sig inte om kläder. Visserligen gillar han orange men det är inget krav att kläderna ska vara orange för det. Kläder får gärna vara snygga men han litar på att det mamma väljer på morgonen, det passar bra.

Glad idag: G blir uppflyttad en grupp i simskolan när nästa termin börjar. Han är för duktig för den grupp han går i nu.

Tunga ögon av smink

Troligen är det bara jag, men ofta när jag sminkar mig - och det är ändå minimalt med mascara och lite ögonpenna - känns det som om ögonen blir alldeles tunga av sminket. Just nu funderar jag på om det inte är läge för att ta bort eländet för kvällen. barnen kommer nog inte att opponera sig över att se mamma osminkad (vilket f ö är för det mesta).

På golvet i tv-rummet har barnen byggt sig en tvårummare, en hus med två lika stora rum av kartongerna vi fick häromdan. G sågade ett stort hål mellan så de kan hälsa på varann. Han är otroligt energisk och kreativ.

Det stora julklappsavslöjandet

Nu har sista delleveransen från Lands End anlänt, i en hyfsat stor kartong. Jag smugglade ur den del som hörde till julklappen, den var märkt med respektive barns namn - ok ok, jag kan avslöja att de får varsin stor Bean Bag att sitta på, med sitt namn, men berätta inte nu! - resten fick kidsen prova. Diverse kläder och varsin fleecefilt, som det är nu slåss de om de vi har, bättre de får sin egen.

Barnen, speciellt storebror G!, är otroligt nyfikna på denna julklapp. Såklart, lådan den fanns i var ju så stooooor.

Här ösregnar det. Det behövs. Dessutom åskar och blixtrar det en hel del. jag borde nog stäga av datorn.

Trött tröttare

"Mamma, nu blir jag trött på dig!" sa dottern idag på morgonen. "Jag har ju redan sagt att jag kan bära båda väskorna."
Ok ok, mamma tjatar alltså.

"Neeeej, väck mig inte så tidigt! jag har inte sovit klaaart!" så lät det från under täcket i sonens säng imorse. "Åhhhh va jag är trött..."
Mera mamma tjat.

Tjatmamma är vad jag är en del dagar.