Samma dag som Seniors börjar sina internships, praktik, i mitten av maj, startar också spelet AP Assassin. Precis som namnet antyder är det bara de Seniors som tagit någon AP-klass som får vara med och leka.
Varje deltagare betalar 20 dollar för att vara med och den som till slut vinner får sedan hela potten. Med ungefär 150 deltagare blir det en hel del pengar.
Spelet går ut på att deltagarna leker lönnmördare, assassins, och alla får varsin student att skjuta med en Nerfgun, ett leksaksvapen som skjuter mjuka skumgummipilar. Så här: A ska jaga B, och B ska jaga C, och C försöker skjuta D... Man vet alltså inte till att börja med vem som är ute efter dig som person. Det finns en hel del regler som att man inte får skjuta inne i någons hus, inte när någon är på sin praktik eller håller på med något som har med skolan att göra (som en high school sport).
Sonen var med och ganska taggad till att börja med. Tills han upptäckte att killen han skulle skjuta aldrig verkade lämna huset. Och genom kompisars-kompisar fick han veta vem som var ute efter honom själv, och han bestämde sig för att han inte tänkte ge honom en chans. Speciellt som killen missade Sonen några gånger när han på kvällarna tog min bil istället för sin Volvo. Ingen bra lönnmördare som inte upptäckte det.
En av Dotterns cheerkompisar, Sophomore, var ute och vattnade blommor en kväll. Helt plötsligt stannade en bil utanför och tre killar hoppade ut och började skjuta på henne med Nerfguns. Hon blev arg såklart och sprutade vatten på dem. Sluta! skrek hon till dem, jag är sophomore, ni är ute efter min syster som är Senior!
Det var tre slokörade och ganska våta Seniors som körde iväg igen.
I fredags kom Sonen till slutsatsen att han inte tänkte leva som om varje dag vore hans sista och undra vem som var ute efter honom. Han var försiktig hela helgen för att hans assassin inte skulle kunna ta honom, men han försökte inte pricka sin måltavla. Nu är han ute ur leken, och hans assassin också såklart, och han är ganska nöjd med det.
Förra året var det en av Sonens bästa kompisar som till slut var kvar, och den andra var en av hans vänner. De bestämde sig för att avsluta och fick dela på potten, ungefär 3000 dollar. Smart.
(expatlife har verkligen blivit high school life, men men...)
2 kommentarer:
Det där känner jag inte igen från K's SR-år. Vilken grej.
Och en stor pott blir det också
Dat är något seniors ser fram emot varje år här!
Skicka en kommentar