Ja ni ser, jag bakade semlor idag. Det har jag gjort nästan varje år utomlands, något som känns än viktigare med barn. Svenska traditioner för svenska barn som aldrig bott i Sverige.
Små semlor gjorde jag, några tog två, andra nöjde sig med en.
Med största sannolikhet är Sonen inte hemma nästa februari för att äta semlor med resten av familjen. Det känns väldigt konstigt att inse.
Så jag försöker tänka på annat.
3 kommentarer:
Jag fick också en semla igår. SÅ god. Min mammas bullar som hon bakade i FJOL när hon var här. Det gick dock jättebra, och var så gott.
Nej, nästa år är din son på college. Det kommer känns skumt, men bra samtidigt. Lovar!!
Åh hoppas verkligen du har rätt! Jag vet att han är redo, han är jättebra på att ta hand om sig själv. Men hur vi övriga ska klara oss utan honom, det är frågan...
Gulp, så stora de blivit. Minns när jag första gången kom i kontakt med din blogg. Kanske 2004 och de var små...Nu ska den ena snart flyga ur boet. Som du säger (tror det ofta är så!!) så är avkomman redo och reder sig bra själv men det är föräldrarna som tycker det känns läskigt och undrar hur vi ska klara oss... Spännande tider ändå och hellre en unge som vill ut och vidare än de barn som bara vill sitta på soffan och inte göra nånting alls eller har drivet ta sig vidare.
Apropå semlor, så kul varje år numera att se vilka nya semmelvarianter som kommer i Sverige, allt från wraps, kladdkaka och allt vad det nu syns på nätet.
Skicka en kommentar