Ett kan man vara säker på och det är att Sixten alltid är nära. Han följer mig i hälarna och lägger sig där jag sitter. Helst i mitt knä.
Imorse hörde jag honom smågrymta när jag låg i sängen. Tittade upp och där var Sixten på golvet intill. Första gången han gått uppför hela trappan till övervåningen. Aja! Det ska han ju inte göra!
Vi måste fixa till nån bättre barriär så han inte kan ta sig upp. De lådor vi har nu kan han navigera förbi. Den här valpen är smart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar