Vi funderar på kurser till nästa skolår på high school, Sonen som kommer vara Senior och Dottern som kommer vara Sophomore. Och jag inser att vi har två barn som inte är exakta kopior av varandra.
Med Sonen var det som att man nästan fick hålla tillbaka honom, han vill välja de svåraste kurserna. Han har haft rätt, det kan jag erkänna, han klarar de där utmaningarna super.
Sen har vi Dottern som man får knuffa mot utmaningarna, hon har kapacitet hon inte utnyttjar. Ikväll har vi funderat på vilken kemi hon ska välja, med hjälp av Sonens erfarenheter kunde jag övertyga henne om att välja en svårare kurs. För hon kan om hon försöker. Och det vet hon egentligen själv också, när hon lägger i en högre växel i studierna blir det jättebra.
Vi fortsätter diskussionerna.
Grrringo, svensk i Colorado.
2 kommentarer:
Med bara ett barn brukar jag tänka att en av de roligaste sakerna med att ha två barn skulle vara att sannolikt ha två väldigt olika personligheter, intressen och egenskaper. Hur häftigt och speciellt det skulle vara att se två av sina avkommor vara olika (och lika på vissa sätt).
Spännande. Ska bli kul att höra vad de väljer..
Skicka en kommentar