Svengelska, del 6

"Hur kan folk disappera, mamma?" undrade dottern häromdan.

Hon säger sånt varje dag nu, flera gånger om dan, och jag rättar och rättar, så lungt och snällt jag kan. Men jag blir småtokig och allvarligt oroad över barnens svenska.

Helt klart att det inte alls är nog att båda föräldrarna talar svenska med barnen, att de ser en hel del svenska barnfilmer på dvd, att de leker på svenska med andra svenska barn här i stan och att vi läser svenska böcker för dem. Engelskan har ett fast grepp om barnen.

Och jag som trodde det skulle vara så enkelt med svenskan.