... så kändes det idag. Underbar morgon med hela famljen i en kramhög i sängen. Men resten av dan skulle jag velat ha omstart på, i varje fall vad gäller G. Jag försökte idag med taktiken att så mycket som möjligt ignorera hans gnälliga tonfall, hur han snäste när han talade med mig eller när han på andra sätt agerade som en mini-tonåring. Det var inget kul. När han skulle sova och just innan hade fått ett utbrott för att han inte fick borsta tänderna själv - hallå? det får han göra på mornarna, aldrig på kvällarna, kom igen när du är typ 10 år, killen! - så var jag bara så trött på eländet. "Vi börjar om imorgon, älsklingen min, det här var ingen bra dag alls" sa jag och så kramades vi ordentligt. han är MYCKET kramig, pojken min, det verkar hänga ihop med all den här konstiga/jobbiga tonårsagerandet.
Två timmar på em var G förresten hemma hos kompisen D, då hade vi det lite lugnt här hemma, A och jag. Hon var i skolan idag, hon får välja själv den här veckan då G har lov. Men hon insisterade, ville absolut vara i skolan. Får se hur det blir imorgon.
Grrringo, svensk i Colorado.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar